medelst bildande af ett Bolag förena sig i bedräfwande af en så afskywärd industri. Man borde ef länge behöfwa derom decide: ra fig eller stå wacklande uti ett beslut fom af alla kraftiga motiver understödjas och af allwänna opim ionen vå samma bewefeliegruns der gillas. Från Skåne, Sweriges rikaste spanmålsort bar man för icke längesedan försdordt allmänt missnöje oc klagan öfwer de stora ångbrännerier, hwarigenom, få uttryc: fer sig en Tidnina, — mRattonen blir få wäl i andlig fom lekamlig måtto förderfwad, oc landct således sänkt i etander. Hwilka klagoröster och utrop af förbannelser öfwer den sjudande ängpannan och def patroner en gång skola höjas från Umeå och fringlig? gande nejder i händelse ångbrännerier der inrättas, fan man lätt föreställa fig, Då man besinnar att ortens inwånare sakna efonomisk förmåga att kunna tåla werkningarne af en få förstörande Kräfta — fom Bräns winsbränninaen, hwilken med den nu exiftes rande Lagstiftningen är för hela famhåälls organismen högst skadlig. Och enär alla uppe lysta och rättänkande fosterlandswänner ens stämmigt antagit att ett det tilltagande dvän: wins missbruket är roten till allt det onda fom uppenbarar fig i hwarjehanda förvd: nande företeelser; få anser man fig ännu berättigad till den fromma önskan och före boppning, och man älskade få tillägga, — Landsstyrelsens motwerkan, — en åtgärd som nu i första rummet tages i anspråf, — of: wannämnde Bränwins Svekulation icke skall binna realiseras, utan att detta, — för wårt land oh för wår lagstiftning mäst föruns drande oc olycksbringande Onda skall mor tas och tillintetgöras! Westerbottning och Lappmarksbo.