2 2 — grrvu, tiQt,t( j—6ffxnnntsldkn A: t — d ————— tillwerkning och flera behof. ö — Regeringen lärer nu hafwa lemnat sitt samtycke till det af bv Pontus Kleman ajorda erbjudande att to näftfommande April månad med kwenne större engelsta ångfartyg öppna en kommunikation on gång i weckan mellan Götbeborg och London. under antö pandet af Grimsby för postens mottagande och aflemnande. Landsortonybheter Ångfartyget Henry Clay förgicks på Hutfon-floden den B Juli. Om denna forgls ga tilldragelse berätta Nordamerikanska tid ningar följande: Ånafartygen Henry Clay och Armenia afgingo samtidigt från Al. bany till Newhork. Det förra Hade 3—400 passagerare ombord. Sa snart de bäda ångfartygen lemnat hamnen, märkte man att de ämnåde företaga en kappsegling och att sälunda den största fara hotade pasjagerar: ne. Dessa gjorde befälhafwaren föreställningar, men det tjenade ide till någonting, utan täflingen fortsattes med utomordentlig häftighet, oatta dt damerrnas böner och jwime ningar. Kappsegtingen, under hwilken de båda ångfartygen fiera gånger woro nära att krosja hwårandra, warade från il. 7 på morgonen till 3 på eftermiddagen, då vÄrme: nia blef öfwerwunnen. Henry Clay fropse nade nu, för att affyla ängkettlarne, fom woro glödheta, men det war för sent, elden utbröt från alla fidor, och de olyckliga Pac sagerarne hade endast walet mellan att kasta fig i watmet eller blifwa rof för lågorna. Styrmannen såg den enda utwägen till raddning i att styra på land, men i förwirrins gen satte han fartyget på grund 300 steg från stranden. Mer ån 60 lik äro uppfiffas e, bwaraf de flesta fruntimmer och barn, men ännu flera safnas, som förmodas antingen hafwa omkommit i lågorna efter blif: wit bortförda af floden. Man hopvacs för öfrigt, att denna tilldragelse, fom endast är en bland många af de olyckshändelser fom kappseglingarne mellan ånafartogen förorfae fat, nu en gång skall framtalla ett forbud deremot från den lagstiftande makter, wid det strängaste firaff. Oland. En s. k. naturlig Skollärare! på Öland, som i flera år sysselsatt sig med barn-underwisning, hwarjemte han wisat ett reliiöst nit, mången gång gränsande till far natiskt (weldt) swärmeri, sitter nu i förwar i Kalmar Läns häfte. Denne skollärare, hwars namn är Lindgren, gjorde sig icke allenast i sin hemort, utan äfwen i Kalmar oc Stod holm, känd för fitt begär att tillställa kondentiklar, utt hwilka han uppträdde saåsom talare och lärare för de församlade. I Rab mar war han någon tid, och ämnade fig tar ga Skollärare-examen, men blef af derwar rande Siminariiföreståndare, å Consistorii wägnar, skild derifrån, icke för bristande förs måga att lära, utan för det andliga bög. mod, fom städse gaf sig tillkänna i alla hans handlingar. Äfwen berättas, att han Dircfter begaf fig til Stockholm för att der undergå examen, men blef af samma orsak fran derwarande SkollärareSeminarium skild; hwadan han likwäl uppehöll fig i bufmudftar den en längre tid och förtjente sig både kläder och föda genom sina predikningar. All: mer och mer wexte högmodet hos honom, i den mån han blef beryktad och kunde jam la åhörare, af hwilka somlige lära afhört hans företal med werkligt intresse. En tid bortåt begaf han. fig åter till sitt bem, till fin hustru oc barr, men werkade föga eller inte till deras lekamliga uppehälle. Herren straffade bonom, (ty Gud frår emot de hög: färdiga) få att han ångrade sig; men lät ej ångren werka hwad den borde till ettföre ändrat sinnelag fom med trona kunde annamma Christi förtjenst. — Hans bustru fom war en from och i sin Gudsfruktan alvar: lig menniska, sträfwade icke allenast genom —ö—ä—ä— N AeLA F24WkWcrkWA Äeee — ——