rfronagjäeftCmo CUALHULHANö!-CJ ödder Färila socken i Hele ammal, han har i ett par warit lärjunge åt dn 350 besökte staden och ges 08 föranstaltande härifrän hwilken Michel nu är bes öpa i Swerige. Han bar a tiden få tyst och stilla att wetat någor af honom förr ene, möjligen först sedan fl. Måndag hade dövt nics djirömd hustru, en verson ycfulera på de olifa res t) efter en äfwentyrlig IC först j lag med de s. k. lår Erik Jansarne, med r nära att emigrera till Ar nu för låtit döpa fig till Tiodags inställdes Michel dens pastor dit förhöras ND) han derwid förklarade sig ån fina irrläror oc från idhöll dem äfven hos borgs es han til förhör på lands på stads fiskalens påyrkan, ppgifwen egenskap af dansk n til åtal anmålas, blef ver n skulle transporteras till att genom wederbörandes i förpassas ur riket. Han den ofwannämnda Torssgrens n Forssgren. (NR. P.) Kornskörden pågår nu som wackraste wäder, och anses god, så att med skäl torde t årets gröda i Helsingland måttan. il lördagen den 14 dennes att inkomma i Tuna kyrka, fsigt att stjäla. Fönstret till önderslaget och aflyftadt, men ve; det märktes ej en gång war gjordt att sörsöka lossa las med blommor, stående på t enda fom saknades. (H. Wy 14 Augusti. Stadens nye Zzurman, fom för några Were nde Hit inträder i öfoermorutöfning. epparen M. E. Gram, som Måndag har anmält att han klubb upptagit och hitfördt 8 personer från Gamla Garlerander Hekel med hustru och hade i en liten båt begifwit d till en i skärgården ligganmötts af tjocka och sedan måst en, som snart nog öfwergick till ade troligen snart omkommit, ämnde steppare lyckats rädda (N. v.) på derom gjord begäran, har alpoststyreisen bewiljat Poftinneå C. Å Bagge tvenne mår edigbet, eller från den 2 dens nästkommande November, samt perlöjtnanten E. Hon Oohens stinspektorstjensten under fame med -apport till Länsstyrelsen in 11 dennes den olyckshändelsen zaren Jon Kanon, Bondesonen sik Nickusson och Drängen Per från Bureå samt Bondesonen olmberg och drängen Per Exiksöbotten i en mindre båt skulle vån Burwik till Bureå, båten, de segel, kantrade och alla fem nkommo. (U. B.) swall den 25 Augusti. inlåta oss i widlöftiga reflexioaf magistraten härstädes den utfärdad å annat ställe i bladet ;örelse om upplag af wirke ete. ck ej undgå att fästa läsarens opmärksambet vå innehållet och 1745 RAA TP rättens belgd; bet är med aoficende fom läsarens uppmärksamhet språk. — Rörande branden i Wasäa, få uppger Umcåbladet, att efter företagen underföf ning rörande eldens uppfomft, bar ben oms nämnda pigan som i början troddes wara wvhofwet till eldens utbbrott blifwit frifänd oc i stället antages tillförlitligt an db wådan uppkommit genom an lagd eld, eller ge nom mordbrand emedan elden först blifwit upptäckt att sramkomma emellan gaslar till 2:ne nåra hwarandra belägia hus. — För öfrigt ingär från Helsingsors m. ff. ställen den hugnande underrätteisen att närbelägna grannar hafwa bisprungit Wasa nörstårda innewånare med on Yyms nighet af matwaror och andra förnödenbeter, få att de första behofwen vå de!ta fått lyckligen blifvit undanhulpna, hwadan fronds magazinerna hittills ide bchöfto anlitas. — Från Um cCå bcrättas att derstädes bliswit ajord en insamlina för Wasaboarne fom besticit fig till 202 rdr 24 si. bko. Man läser i Tidningen Upfala för den 13 d:s följande: uJomte H. SH. Erkebiskopen har ett större antal prester inom Erfestiftet den 11 oc) 12 d:s warit församladt härstädes samt rädplås gat om och diskuterat åtfruliga fragor. Game manträdena börjades bägge dagarna fl. 8 f. m. med bön och bibelförklaring i Dumfyrs fan, hwarefter ledamöterna samlats i Kathedralskolans sollenitetssal, oc under dompros sten döftor Knös ordförandeskap disfuterat följande, af bestyrelsen uppgifna Ämnen: 1. J hwad mån är lekmäns deltagande i församlincens wård och nådemedlens förs waltning öfwerensstämmande med Cvanges liskutherska korkans grundsatser, och påfals ladt of församlingens behof? Resultatet af diskussionen härom fammane fattades i ungefär följande: Åckmäns biträde ansågs både nyttigt och nödwändigt i och för församlinaens wård samt tillräckligt utrymme derför äfwen lem: nadt i nuwarande kyrkliga institutioner, Hywvile fa borde upvlifwas i christlia anda, och, i afscende vå nådemedlens förvaltning, wore i nödfall letmans adminislration af några deribland öfwerensstämmande med Cvanges liskt.Lutherska kyrkans begrepp. 3 2. Huruwida fan oc bör den Evangelisk-Lutberska köyrkan, enligt fina grundsatser, instämma i yrkandet på religionsfridbet? Dit huruwida kan religionsfrihet anses önskwärd oc) gagnelig för befordrande of sannt cristlig tro och sannt christligt lefwerne inom wärt fådernesland? Den rätt intressanta diskussionen härom ledde hufwudsakligen till detta resultat: uTbeorctift ansågs religionsfrihet såsom dell Gvangelifft-Lurberffa yrkans grundwils kor och ändamål; men under nuwarande förhållanden och i synnerhet i betraktandet af främmande kyrkors, särdeles katbolikernas, proselytmakeri, af politiska skäl, icke kunna obetiagadt och utan begränsnina bewiljas, i widsträcktare mån, än få widt det utan fora för den Cvangelifft-Lutherffa kyrkans bes:ånd fon oå,an 3. År för den CEvangelifft Lutberffa pre stens werksamhet, vå det denna må wara lifskraftij oc renlärig, tillräckliat att ben söder sia på den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, eller beahöfwer den för detta ändamal uttryckligt erkännande af äfwen de öfriga i konkordieboken sammanfattade bes kännelseskrifterna? Åsigterna bärom, hwaraf flera utmärkte fig för stor liberalitet oc) frisinthet, ansågos nägorlunda sammanstiämma deruti: De symboliska böckerna i allmänhet woro nödwändiga för swenska kyrkans beständ och bibehållande, men borde dock städse, i jem: förelse med den Heliga Skrift, betraktas ens daft såsom menniskoord i de delar, fom funna stirida med Bibelorder. 4. Hwad må öfwverbufwud ett rätt Sön2 . 2 — PD4 2 AO 288 fav MS RO härpå, tages i an. — — rätt heliabålles? skall man omma efter t döfta Paus h dDåad ändamelsenligast sträfwa ott åft. undertålla en allmarsiggre anda i seende? ö Med anlednina enna fråga förfpore des mänga fMagomål äfwer sabbalsfirandets förfall och gudstjensiens wanward incen föra ka sörsamlingar, oc såsom orsaf dertisl nämns des aftagande busaudaft i allmänhet, Cöre dagegillena och lustreferna i hufwudssaden, hwaraf werkningarna kändes öfwer allt i landet, som af hufwudsiaden gerna tager sina moder och feder. seesultatet, få midt någon bestämd afint stadgades, a ( cv blef: Föredöme of basandali från presthusct, bjudningar Söndagar samt Lördagoegill ver be kunna undwitas o. s. 5. J hwad förhällande siår den allmän na få wäl wetenskayliga fom esibctiska div ningen till fyrfang befännelse? Och i hwad förhallande stär prefion, betraftad i fin em belswerksamhet oc fin sambällsställning, till få wäl den theologisia som till denna al männa bildning? Det summariskt lemnade swaret härpå fan korteligast så angifwas: um wetenskapliga och estethiska bubutn gen hade wärde och wore nödweingin för presimannen, få widt de utmårtic sig för christlig anda, och hela denna bildning wore ett högst wigtigt moment af och för hela det religiösa lifwet oc bildningen. 6. Hwad wigt och befydelse har Guds uppenbarelse i gamla testamentet för chrinna kyrkan i allmänhet oc för denna i wår tid ifynnerbet? Och hwilka lärdomar och Hvis fen uppmuntran kan kyrkan nu företrädeswis hemta från den era eller andra tiden af chrismna kyrkans föregående if och strid? Denna fråga hann ej diskuteras. Utom desså ämnen diskuterades äfwen flera frågor, fom blifwit till bestyrelsen in sända: s:o. Om Lruket af s. k. Conventiklar Hå en ort förmått göra sig till solksed, huru bör Presten då förhålla fig med afseende derups på, och hwilken ställning bör ban då intaga till den delen af fina åhörare, fom utt Cons ventiklarne ide deltaga? Diskussionen härom upptog heta Onsdags c. m. och derunder uttalades de meft fivis diga, stundom irriga, begrepp om fonventis kelplakatet och Hela fonvertifelwäsendet. Mången tyckttes ega ingen altning för den bestäende lagen i detta hänsecnde; andre förjvas rade dess helgd och ansågo fin werksamhet derefter böra ställas. NRefultatet Häraf tyrts tes hufwudsakligen wara det att Konventiklar må bållas få widt föredras gen ej strida mot kyrkans läror och wore hwarje konventilel, fom presten bewissar, ide firidande mot lag Cl he För en mängd andra insända frågor och diskusfionsämnen blef ingen tid öfrig, hwarföre insändarne deraf blott finge korteligast redogöra för grunderna derför och orsaferna HU deras uppkastande, och funna de möjlis gen blifwa wid någon annan framtida prefi fonferens diskuterade. H. H. Ertebiskopen afslöt fonferensen i går afton med en bögst intressant, fummas ri? redogörelse för afhandlingarne och res sultaten famt be wäckta frågornas betydelse för det swenska religiösa lifwet, hwarefter ban betackade det församlade presterskapet för de meddelanden, fom lemnats, och det nit, pwarom dessa wittnat, samt förrättade fit bönen. ö Rand dem, som synnerligast lifwat dis fussionerna och gifwit dem wärde och lif, torde böra i främsta rummet nämnas her mas gifter J. Lundbergsson, hwars många föredrag och upplysningar wid detta tillfälle alles sammans utmärkte fig för lif, kärna, före domsfribet och ett sannt christeligt nit. Af wen prosten Fröft, MResterlund, Berg, Mm. fl. och prof. Anjou och Beckman lemnade wige tiga och intressanta. bidrag till dessa före oz Mr JFAJA. borde lemnas och färder på en motarbetas, vw