merraskad, således har du redau gjort hennes b.fontitap. sr Jaa berättade mitt äfwentyr. Fen fördömda flidan mumlade Lagmannen, ja, jag känner igen henne. Du hade ide behöft wara rädd. Lomse har en säker band och siatar ytterst skarpi. I-Månae likwäl dylika sysselsättningar rätt anstå ett ungt fruntimmer?! Dy fan mål ha rått medgaf den förblins dade fadren; jag har sagt henne alla dagar, att det icke gär an, men allt förgäfwes. Blir jag sträna, flyger bon mig snyftande om halsen och lofwar bot och bättring, tils jag åter är glad. Då ilar hon bort snabb fom minden, och ala goda föresatser äro i luften. Jag år för swag för henne, jag medger det. Lagmaunen kom ru til den andra dottrens Emelics porträtt. Det war den skönaste brus nett jag någonsia fett! en håg mördnadsbjudan: de skönhet; men äfwen i heanes drag kunde man cj miffånna en wiss manlig beslutsamhet. Peta år min Bjerken, upploste fadren. uRjorken? frågade jag förwånad. Nude — Emelie är den skickligaste Chi: rura i hela trakten. Nu just är hon nte i byn för att amputera armen på en bonde. Det år det enda medlet art rädda den olycklige från döden. Wi kommo uun till det tredje porträttet, fom