Viv vilttilly 4UVUU Iivt Viv di vu TU nade. (Tida. Ups.) Gefle d. 23 Juli. Näsil. fredag timade den olockan, att on 16-årig yngling, förloras de bögra handen i rensningsmachin wid Strömsbro Bomulsspinneri; ban amputeras des ofördröjligen wid armbägen af tilkallad Läkare. — En barnhusgosse widnamn Carl Arel Soclbera, 5 är 7 mån. gammal, drunknade i söndags omkr. kl. 9 f. m. i än, inwid den s. f. packarlaven. Han hade i sällskap med en ärdre gosse utgått för att sälja faramels ler; gått ut på stenfanten och halkat ner. Lifet ar ännu ej äterfunnet Modren, fom På dagen warit på besökf hos släntingar i Hille, fd wid hemsomsteen om afionen emottoga sorgeposten. — J mandaas gjorde ängslupen Cnergie en tur fill ätskillige skär med naturforstande Engelsmän. Desse Gngländare lära ba giort upptäckter angåcnde wattenhöjdens fal lande, hwaraf de warit särdeles iutresserade; oc hwilfa upptäckter föranledts af forntida inhuggningsmärken, med utsatte åratal, uti stenar bär i skärgärden. (G.) — Förledet år omtalades i tidningarna en fappsegling med ett engelskt ångfartyg, hwarigenom ångfartyget Berzelius wäckte mocket uppscende. En dylik kappsegling, äfwen med ett engelskt ängfartyg, har det ockja haft tår od) med en ännu mer triumferan: de framgång. På studentresan afgick neml. Berzelius frän Christiania öfwer en timme sednare än engelska ångfartyget af första lassen Courrier, fom gör reguliera turer emellan Hull, Christiania och Göthebörg: Berzelius höll sig för studenternas afsked i nära twå timmars owerksamhet i Christia fjorden, upphann det oaktadt i sjon det en: gelsta ångfartyget och war halfannan tim me före det i Götheborg. Noga räknadt lirer Berzelius gjort turen på 4 timmar 50 min. fortare tid, med aforag af fitt frils laliggande, än det engelska ångfart) get. (N. P.) Piteå den 24 Juli. Sistl. Lördag straxt på eftermiddagen blefwo Stadens innemås nare uppskrämde af klockornas klämtande, som tillkännagafwo, att elden war lös. Den hade neml. utbratit i Garfwaren Nordströms werkstad. Genom i hast ankommet folk och svrutors anskaffande blef elden snart släckt, sedan tafet dock först blifwit rifwet. — Sasom warning för dem, som älska att medelst skjutning sira namnsdagar må nämnas att sistl. måndag wid en sadan skjuening, Bondesonen Samuel Person i Sehlsborg, Piteå socken, träffades af den olyckan att bösspipan sprang sönder och ffa dade mannen på ctt rysligt sätt i ansigtet. Fråga är buru wida han ej förlorar sitt ena öga. Han är förskaffad till Lazarettet. (Norrb. p.) Hernösand den 29 Juli. Söndagen den 11 dennes drunknade, under badning I In germanna elfwen, drängen Eric Jsac Hans jon i Omnäs, Resele Socken. — Sjukligheten, fom förut under fommas ren inom Hernosands Läfare-difirift warit höast rinaa, har sedan slutet af förra weckan öfats. J staden hafwa flera fall af lindri gare feber och diarrhee förekommit, äfwen några fall af diarhree med kräfningar samt ett fall af lindrig rödsot. På landet äro äfwen diarrhee icke sällynte. Förliden söndag hade eld observeras å det s. k. Kulbb berget, brinnande i mode fan, hwilfen under dessa dagar tilltagit få att den lär anaripit skoqen deromkfring. Mans skap blef i går afsändt från staden, för att biträda wid eldens släckande. Huruwida det lyckats känna wi ej då tidningen lägges i Pressen. (Ö. PI ht med NYE uf omsatich. uänliödming tin en glädjefull förhoppning om nodterbotefakens förnyade frmgäng gifwer of nydtere hetsmötet i Slätthög. Först ech främst war detta möte talrikt besölt bare of lekmän och prester; af hwilfa sednare man ide räfnade mindre än aderton, deribiand twenne från Lunds stift. Trenne ganska utmärkta före: drag blefwo wid tillfället hällna: först uyve tradde her Komminisier Palmgren från Bla dinge: berättelsen i Matth. 10 kap. om Ae positlarnas första utsänd: ing toge till utgångspunkt; Aposilarna utgjorde ett litet antal af ringa och olärde mån, med mäftiga fiender, lifwäl dar Christendommen wunnit bårkiaa segrar; äfwen nyckterhetssaken har cit vin ga utscende, mätitig är också dess fiende; ja få mycket mera både matig vc) farlig, fom han ide ännu synes wara känd för hwad han är neml. ej blett en fiende till nyckterhetssafen utan tillika til Hela menni skoslägtet. Föredragets än:ne blef: VSprit dröcken säsom mensklighetens störsia tyranu hwarwid wisades, howilken förfärlig matt spritdrycken utöfwar både på wårt kyrkliga och sociala lif, en makt i måraliskt hänferne de depraverande, och i ekonomist ruincrande; sedan genom utförande af detta ämne, bes hofwet af nyckterhetssakens befrämjande på ett klart och öfwertygande fått blifwit ådas galagt, besteg den utmärkte och förtjenstfulle nyfterhetstalafrrn Hr Pasor i Cerwin Stenhoff predikstolen. Läggande rom. 8:de kav. till grund framhöll talaren isynnerhet nyckterhetens christliga grundläggning. Här finnas få många band, här höres få myden suckan — hela skapelsen suckar; wi äro dock kallade till jörlossning; genom dopet äro wi redan uttagna från mörkrets wäldighet och försatta i Guds älsteliga Sons rile; häri hafwa wi ju den säkra borgen Hå full för: lossning och herrlig frihet. Den ledande grundtanken i heta föredraget war: när Guds barn blifwa fria, warder och hela skapelsen fris hwilket ämne på ett hänförande sätt utfördes. Dernäst uppträdde Hr Prosten C. Fr. Nilsson i Hwittaryd, hwilken höll ett särdeles wäl lyckadt analytiskt föredrag öfwer Joh. Ev. 15:de kap. På ett ganffa tråffans de sätt anslöt fig detta tal till det närmast föres gående. De genom dopet uti det sanna winträdet inympande grenarna, skola blifva frutts bärande grenar. Genom ordet och bönen (v. 7) hämtas de ädla safter hwaraf frukt tnytes — cc) denna frukt heter kärlek, on kärlek fom will och fon försaka och lida för Kerrans skull oc för brödernas skull; förfafå den tvetydiga winsten af bränvinghands teringen och förneka sig den skadliga njutnins gen af spritdryckens berusning. Sedan allt war slut i kyrkan, fammans trädde flera nyckterhetswänner i Slåtthögs Prestgärd, dertill gästwänligt inhjudna af hr Prosten P. J. Lindgren. Fiera dfwerlägg ningar i angelägenbeter rörande nyfter: betssakens befrämjande blefwo här på e. m. företagna. Följande dagen höllos twenne utmärkta nyfterbetstal i Rydaholms kyrka för en ef ter omständigheten talrik församling, Dwars efter båda talarna och en det af åhörarne btef: wo äfwen här gästwänligt till prefigården ins bjudna. Det är för bwarje sann fosterlandswän alädjande att nyfterhetssaken ännu lefwer och att den synes få nytt lif. Matte wårt folk blifwa nyftert, få skall det blifva både fritt och lyckligt! — — — Sandswall den 31 Juli. Den 11 dennes på e. m. hemsöktes staden och orten häromfring af ett starkt åskwäder. det enda af någon wäsendtlighet, som till den tiden Hå sommaren här inträffat. Une