— Antalet af de ynglingar, som under sednaste wårterminen biwistat härwarande Clementar-Stola, utgjorde 100, enligt fatas ogen. — Bi hafwa fortfarande ett för åråwärs ten högst gynnsamt wäder. (J. n. T.) Piteå d. 12 Juni. Från det nära wid staden belägna Prins Carls warf afgick frän stapeln sistl. Lördag ett under wintern af warfwets egare, skeppsbyggmästaren Petters son nybyggdt och utmärkt wäl konstrueradt Barkskepp om 140 läster. Det erhöll name net Nancy och eges af Japanson et Schmidt i Stockholm. (N. P.) Bland annonserna i utländska tidningar finnes en af en Ratbman på Helgoland, bwari utlyses auktion till den 10 Juli å Su: ftaf-Adolfåftatyen, och upplyses derom att statyen är utan skada med undantag af att en af hattfjädrarna, ett finger samt wärispetsen blifwit afbrutna; statyen ligger på stranden af Sandön under ett särskildt upp: fördt skjul och är godt konserverad; den mwär ger ungefär 8000 ffåly. (S. P. — Sundswall den 23 Juni. — Sistl. Lördag, utgick från stapeln wid fa dens skeppswarf en Brigg mellan 80 a 90 lässter benämnd Mina. Fariyget är byggd för Handl. härstädes Hr O. N. Edströms räkning m. fl. J Strömås by Sättna socken, har enligt berättelse, en eldswåda timat, derwid hvcns ne barn tillsatt lifwet. — Den omwärlande wäderleken med regn och stark warme, har uppdrifwit wegetative nen till en frodighet af den grad, att 60 års gamla personer, säga sig icke minnas dess like. Rågen har redan gått i ax och nått en längd mellan 2 a 3 alnar; häggen fom wanligen denna tid på året stått full blomning bar redan flåvt fina blomster och knutit fart till fin frukt, äfwen som äppelträd och andra fruktträd, allt päskyndar till mognad, såsom wore det planteradt i ett orangeri. — Den person. som till Red. insändt, en skrift med innehåll af en inbjudning till fi rande af Johanna dagen d. 21 Juli behagade bog Red. återtaga densamma, jemte medföljande annonceringspenningar, emedan ffriften af lättfattliga skäl, ide kan offentligöras. — Af Ridderstads Roman Furften har 11 häftet hitkommit. Också några ord i frågan om Religions: och Sammwets: Frihet. Mu egentligast i afseende på Anabaptismen.) (Forts. fr. N:o 49.) Före en bekant resa hade ock Paulus ett samwete och en öfwertygelse samt nit; men saken fick snart en annan wändning, och det med besked. Besynnerligt nog tyckes en hop ropare på famwetdsoch religionsfrihet frå något efter i nyafte historien, neml. i afseende på de s. k. gamle läsarne i norden, bwilke oc en gång woro nye och, säsom fås dane, ide heller glömde att åberopa sitt samwete i den tiden. Nu deremot hafwa de ett förändradt samwete oh en annan öfvertys gelse, samt hafwa så sansat eller låtit fanfa sig, att de ide allenast äro gode och förftåndige christne både i lära od) lefwerne, utan oc mycket bidraga till återwinnande af yrande oc dels förförde, dels sjelfbedraane hräs — — 2 — ER ——————— ————— — — — meriets tider i def olika skepnader äro ale I deles förbi? De af baptisten Nilsson wärfwade bland allmogen, möjligen oc månge af s. k. bättre folk, kunde lätt tro, att han hitbragt en stor uppenbarelse, neml. att barndop icke finnes uttryckligen påbudet i Bibelen, samt att wid christna församlingens bildande eller i dess första tider blott äldre versoner döptes. Men, färe Nilsson och siälsfränder, man wisste får dant förut; man wet ock att barndopet är ett inwignings-saframent, en anticipation af den egna bekännelsen, fom först realiseras wid confirmationen. Och hwad ondt, hwad bibelstridigt deruti, att barn, om hwilka det beter: Låter dem komma till mig ... tie digt helgas Gudi, samt att föräldrar och faddrar påminnas om hwad som ytterligare hörer till saken? Annars eller om dopet uppskjötes til mantalsoch ffattffrifningsåle dren, till och med myndighetsåldren, få funde ju månge både föräldrar och barn tyda, att det cj wore få brådtom att långt förut, utan först inwid den tiden, documenteras I funskap oc förfrånd om christendomens huf: wudstycken; ty den uppwärande ungdomen bör ju äfwen få njuta samwetsfrihet? Def utom funde ju månge före den tiden hafwa odöpte begifwit fig til främmande weridådelar, der de äfwen komme att förblifwa? Sfola de då wara odöpte, eller döpas ins nan de få gifta fig, eller ätminstone på dödåbädden, allt efter hwad deras samwete tyeker? Och månne ett sådant dop gör bättre effekt, än det, som skedde i barndomen och ungdomen, eller i sednare fallet wid fonfirmationen, då de i alla fall skulle med egen mun, men med hjertats fullhet, swara ja på hwad faddrarna så swarat? Huru wet ock Nilsson et komp. så noga, om icke de förste christne, bland dem ock månge Judar, såsom befriade eller döde från omffäretfe-lagen, lår tit döpa eller på motswarande sätt helga fina barn till intagning i christna samfundet? Sjelfwa omskärelsen, förrättad på barn, har ju en anticipation på blifwande kunskap om förbundslagen och dess efterlefnad? Man måste ju wara mycket instränkt oc tanffat tig, för att ef inse, att den receptions-ritus, fom sker wid barndopet, blir ett wederdop, en anabaptism i oc genom konfirmationen, säsom det helas sednare act, bwarförutan den förra icke är fullgiltig? Eller månne bela compagniet will säga: Såtan kunskay är mig för underlig och för hög; jag kan icke begripat. Men — hwad är ändamålet, hwad blef: we oc följden af den ifrån flera munnar och flera tidningsspalter få beställsamt hyllade innovationen? Månne att sluteligen afska ffa allt barndop i Swerige? — Bond-uppror och Mänsterska krig må man wäl ingalunda befara mot protestantismen; men månne det ffulle blifwa frid och christelig fridsamhet samt lycka och wälsignelse i landet, blott man far anabaptistisk och papistisk religions. och samwetsfrihet? Hwad skulle solket säga, om det blefwe formeligen och ärligt hördt, och huru wille man bete sig, för att undanrödja och tillintetgöra hwad bade i Guds och mens niskors lag beter förargelse? Huru oftaåtföljas ide Bibelens lagbud af uttryckliga straffbestämmelser? Kan ock en positiv lag wara sådana förutan? Med kännedom och betraktande af de ställningar eller tillstälningar och förhållanden, fom i den tiden gjorde sjelfwa fonventikelufafatot ngmt Ads mtb ok am lb AR cc eller ide. — Och på ett annat frå som synda, fraffa för allom, att skola och frulta. Måtte wederböran tid befinna, att andre och hafwa samv fan bar äfwen ett samwete, heter de ståndels utlåtande wid sista Riksde ning af schismatiska oc separatisti fer i församlingen. Steget ifrån I till libertiniem är ide långt. Sk postelens tillsägelse: Dekymrer ick tet gälla för frihetsifrarna, få må tillifa gälla mot dem? Samme A tyder ju äfwen en betydlig skilln. tanfeoc öfwertygelsefrihet, hwilk drig warit nckad eller fen nekas, ten att tala eller allmänneligen handla, då han fager: Hafwer Ey haf deune när dig sjelf för 0 DM i wisst afseende fon man j wåända en annan biblisk författare bewarande of hemligheter: Du fp deraf? Måste åter ur Svwenffa rv kyrfoförfattningen utmönstras allt uttrockligen till punkt och pricka för Bibelen, månne samtelige wederbör dermed blifwa belåtne, eller att d stulle ske Gudi och mannom en tje JFörklaring till Alman Maj, (Forts. fr. 9 — Den 15. Sophia — Grek:: — en förnäm romersk fru som had rar: sedes Spes och Cbaritas (far fom kbetyra: Tro Hopp ech Kärl ledo martordöden. Hon doa af s ras begrafningsdag d. 15 Maj å — Denna dag heter sedan äldre ti warbåmifan, efter St Halfwa ispnnerhet i Norqge; också Halfåre dan sommarhalsåäret nu anses be; — Den 16. Peregrinus — I ling deraf ordet peligrim, piligri Biskop, slutligen martyr. Perigr nas af allmogen bland lyckosamm — Den 17. Rebecka — Hel fet —Jsaaks moder. Den 18. Eric — Fornor tif! — Dager år uppkallad eft Erik IX eller den Helige Swer, helgon. Han gjorde ett korståg t och blef slutligen wid Upsala öfv danska Prinsen Magnus Henriks halshuggen den 18 Maj 1160 tydde alla eder: Så sant mig C och Sankt Erik Konung. Eriks såsom dagen kallades — firades f mycken andakt. Runstafwen har genomstungen af ett swärd, eller ar: rågen börjar skjuta ax. Den 19. Potentia — KH — from romersk jungfru, för sin och sina förföljelser helgonförklar — Den 20. Carolina — be Carolus, Carl — infördes i 178 manacha. — Den 21. Constantin — aktigt — Constantin den Store förste romerske Kejsare fom anto domen, och gjorde densamma rå ket töd 337. Efter honom erhö na Byzantium namnet Constantin s. C:s stad. Runstafwen har för en Brax, emedan denna fisk nu Den 22. Senning troligen