Förhällandet med fängpersonalens större eller mindre antal under de olika åren, Hwaraf äfven någon ledning för bedömmande af sedligheten torde wara att hemta, har under det sist tillryaggalaggda avinqvenniet wisat följande resultat, hwarwid dock bör anmäre kas, att transportfångar icke äro i det ut: förda antalet inbegrivne: År 1846 förmarar des i läncts fångelser 170; 1847 förwarar des 184; 1848, 192; 1849, 206; 1850, 233; tillsammans 990 personer, eller i medeltal 198 årligen. Slutligen bör anmärkas dels att de flesta brotten warit mot eganderätten, dels an dessa brott i skogstrakterna ofta warit förs anledda deraf, att egoområdena, i följd af de på många ställen antingen oafslutade eller ide företagna afwittringarna, warit obeftäme da, dels att i de nordligaste fjellsocknarne, brottmälen alltid warit färre än i de nedre socknarne. (H. P.)