Förklaring till Almanachan 2. Februari (Forts. fr. N:o 19.) Naturhistoriskt: Först i Februari månad hafwa de större wattnen lagt fig, förutsatt nemligen att kölden warit ihållande. Säl lan tillfryser Wettern förr och blir med säkerhet farbar, ej heller Öresund. Fisken börjar nu öfwergifwa djupet och närma sig land. Ålkusen leker wid fyndelåmefe-tiden, på gräsig botten och fångas då i mjärdar. En och annan blåsippa ser man ej sällan under ett afkastadt snötäcke titta fram, för att speja efter den annalkande wåren, hwilken dock ännu liter länge wänta på fig, ehuru bet händer att han såsom förbud utfficfar någon enstaka lärka. För den första skjutna lärka i riket betalas af hofwet en dukat. Wargarne och räfwen fortsätta sina ströståg, synnerligast de förre, hwilka nu begifwa fig åt Hafsfuften för att traktera fig med gräskälens nyfödda ungar. Lodjus ret börjar fur parning, äfwensom wmildsfatten. De hos oss öfwerwintrande fåglarne föra samma lif som under förra månaden, men göra allt större utflygter ur five garne. Etonomiskt eler Hushållsmärkligt: Tim ret och weden forslag ur skogen, byggnads wirket hemköres, den uttröskade säden föreg till försäljningen, malmen transporteras öfwer de islagda sjöarna, med ett ord: allt i Swerge fom en myrstack hwimlar, säger Gyllenborg i ett af sina skaldestycken. J trädgärden qwistas bärande träd under börs