fer Bals Skattmåftarer. — 7. August, Lat. ord: Herrlig. — 8. Erhard, Forn-T.: Hård fraftfull mans. — 9. Julianus, Grek.: Fjunbårig yngling. — 10. Nikanor, Grek. Seavend man. — 11. Hyginus, Grek.: JFrisk. — 12, Arcadeus, från landskapet Arkadien i Greftandr, 13. Knut. Danske bofmän funno engång i en skog ett utlagt barn, fom hade en guldring knuten för ans sigte. Barnet, fom häraf kallades Knut, blef sedan Knut den Store, Konung af Danmark, Norge och England. Under hor nom blef Christendomen rådande i Danmark Han dog i England 1036. — 14. Felir, Lat. ,,Wlia,,. — 15. Maurus, Grexk.: , Dörf, Mörklagd, Mohr, — 16. Mareellus, detta latiska namn anses komma af Martius: född i Mars månads. — 17. Antonius, Grek.: Blomftrande. — 18. Prisca. Lat.: Gammal, — 19. Henrik, Foru-T.: af oc fåfer härledning; anses lika med Erik, fom i gamla skrifter skrifwes Heirikr och betyder: AÄltid riff. — 20. Fabian. Lat: Odlande Bönor. eller: fom här ett födelsemärke likt en böna. — 21. Agneta, Grek.: KyYff, Ren. — 22. Wincentius, Lat.: Segrande. — 23. Emerentia. Lat.: Tiernande wäl, fom tjent ut. — 24, Erik, fe d. 19:e — 25. Paulus, Lat.: Viten. — 26. Polycarpus, Grek.: Med möcken frukt, fruktsam.: — 27. Chrysostomus, Grek.:Med gyllene mun, ven fom talar gyllene ord. — 28. Carl Sorn-T.: Man, Stark man, Hjelte. — 29. Valerius, Lat: Sund, Start. — 30. Gunilla, det qwinliga ordet till Gunnar: Stridbar man, således Stridds-mör— 31. Wigilius, Lat.: Wäktare. — För de följande månaderna skall öfver sättningen ställas bredwid dagens namn. Februari war hos Romarne i äldsta tiderna den sista månaden i året, men bekom sedan, under republikansta styrelsen, det andra rummet. Den har fått sitt namn efter festen februalia februa, hwarwid folket medelst ett förfoningsr offer renades (februabatur) från hela det förflutna årets synder, och wid famma till: fälle sökte man blidka de aflidnes wålnader, eller, rättare sagdt, för deras räfning tillwinna fig bewägenhet hosjunderjordens Gud Pluto, hwars tillnamn war Februus. — Hos de skandinawiska folken har denna månad, Dife-tunglet, alltsedan hednariden Fal: lats Göje eller Göjas, och kallas få ännu i almanachorna (fe d 2). — Lapparnu bes nämna den Kuowa mano eller földemånar ben, emedan den wid flutet af Januari började kylan hos dem blir ffarpaft under denna månad. Astronomiskt eller Stjernwettenskapligt: Omkring d. 19 ingår solen i Fiskarnas tecfen, Dagarnas längd: omkring 83 timmar. Under Stijernklara aftnar, wid midten af månaden, omkring fl. 8, synas bland stjernbilderna följande: fullt i zenit (högst på himlahwalfwet): Kusken och straxt i wester derom Perseus; rakt i föder: Orion; i fd: sydwest: Oxen (Aldebaran och Sjustjernorna); i sydwest: Wäduren; i wester: Andromeda oh Fiskarne; i nordwest Swanen; i I nord nordwest: Lyran; i nordwest: Bootes eller Björnwaktaren (Areturus); i öster: Lejonet oc Stora björnen (Carlawagnen; i fyd-fyds ost: Twillingarna samt Stora hunden (Siri us) oc Lilla hnnden. Klimatet, wäderleken och tecken för års: wärxten, m. m. Den nya köld, fom inträffat omkring d. 28 eller 30 Januari, plägar wanligen fortfara med nära lika storka som i början af året till inemot d. 12 Februari, då den åter faller och ofta förwandlas till wärma. Denna återkommande kyla wisar fig likwäl swagare wid hafs-fufterna än på fasta landet och i bergens grannskap. — Medel-temvperaturen, medelförhållandet af köld och wärme, under denna månad är: för Umeå: — 93 grad; för Stockholm: — 3; för Göteborg: — 1; och för Lund; — 13 (— betyder: köld). När barometern under 6 2 SS