Den 5. Simeon, en gudfruktig man i Jerusalem, fom, wid Josefs och Jungfru Marias uppträdande i templet för att offra, tog det gudomliga barnet i fina armar och utropade: Herre, nu låter du din tjenare fara i frid, ty mina ögon hafwa sett din falighet! Dagens fordna namn: Teles phorus, en bistop i Rom, hwilken anses hafwa infört fastan före päsk och på denna nå år 131 blifwit dräpen för fin tros ull. Den 6. Trettondagen, den trettonde af juldagarne, beliga tre konungars dag, fordom benämnd epiphania Domini, Herrens up: penbarelse. Denna fest — äldre än julmat: tens, hwars minne och betydelse den lifwäl alltid innefattat — är egnad till firande af Jesu födelsestjernas nppgång öfwer hednins garna, bland hwilfa de tre wife männen eller s. k. konungarna, Casper, Melchior och Balthasar, woro de förste som, ledde af def ljus, kommo fjerran isrän med skänker och tillbedian. — Runstafwen har för denna dag en stjerna, Ledstjernan, fom stannade öfwer Bethlehem, och ett dryckeshorn, den fortfarande jul-gästfriheten. På trettondagen, liksom på alla de förnämsta helgdagarna, anställde wåra katholska förfader stora procesfioner med fanor och fors, allt under fång och kringburo då oblater eller inwigdt, bröd, Gubs Icfama, i kärl af guld eder silfwer, manstranser, hwarwid heta menige beten föll på knå. — Trettondag-jul har merändels töwäder i t följe: Den 7. Augustus, romersk kejsare: nam net infördes i wår almanacha först efter Carl Augusts utwäljande till thronföljare, år 1809. Dagen hette förut: 1:o Lucianus, en lärd syrier, martyr d. w. s. blodswittne och offer för Christi lära, på denna dag år 312, samt: 2:o Tsidorus. Den 8. Erhard, tysk biskop, i Trier eller Freisingen, kanoniserad, d. w. s. helgonförklarad, 1050. Den 9. Julianus, biskop i Spanien. Den 10. MNicanor, en af den förfta Erifts na församlingens syslomän, omtalad i Upoftlagerningarne: led martyrdöden på ön Cypern. Den 11. Hyginus, en romersk biskop, hwilken uppgifwes hafwa warit den, som mid döpelse-ceremonien (-bötiden) först ine fört bruket af faddrar. Han led martyr döden år 142. Den 12. Arcadius, biskop i wandaliska riket i Afrika, för sin tros skull landsförwist af konuna Genserif och slutligen mördad. Den 13. Knut. Tjugondedagen, den tjur gonde af juldagarna bölls under katolska tiden för en helig dag och hade äfwen sin . f. förhelg. Ända till denna dag — seden iakttages nnu på de flesta ställen i landsorterna — stär julbordet med öfwerlefworna af maten qwar. Det afdukas nu, men den s. k. julkusen elier förnämsta kakan gömmes noga för det wid: stepliga: bruket wid såningstiden. J den äfwen qwarliggande julhalmen danfas ju ten ut, hwarefter den utbäres och förmas ras såsom nyttig till mången ting. Runs stafwen med fina för denna dag uppoch nedwända dryckeshorn och en piffa häntys der på att julfesten är slut: Tjugondag -Knut för julen ut. Den 14. Felix, bislop i Abdera i Thracien, under förföljelserna mot de kristne dvifs wen i landsflykt. — Runstafwen har f. d. d. en slaga: landtmannen skall åter börja sina arbeten. Den 15. Maurus Robanus, erkebiskop i Mainz; död 856; bar gjort fig särdeles för: C.