Förklarina till Almanachan I. Januari (Forts. fr. N:o 14.) Barometern (Jnstrumentet som anger luftens tyngd). Ju mindre ostadig avidfifver-pelaren är under flere da gar, desto säkrare fan man påräkna att wäderleken blir fortfarande densamma. Häraf förklaras lätt hwarför wackert wäder fan inträda och widwara, till och med då barometern stär lågt. Klart wäder och köld är at förwanta: när månens horn efter andra och tredje due gen i nyet äro hwassa och ktlart lysande: när stjernorna synas små oh tindra farvar re än wanligt, heist efter midnatt när för fen wid uppgängen kastar sina strälar ge nom en klar, ren och liksom gnistrande him mel: när hon widnedgången är rödare och flas rare ån bon brukar wara, od nordweftavind eller nordan bläser: när en mängärd wisar fig och klarnar (fe följande stycke): når winter gatan höjer fig och tindrar allt hwitare: när fforftens-röfen stiger rakt i höjden: när den nedfalnade spisglöden tindrar upp och lyser: när det knäpper och smäller i fnutars na: när hästspillningen hoppar. Snö eller nederbörd: när månens horn efter andra oc tredje dagen i nyet äro trubbiga och matta eller gulaktiga till ffenet: när stjernorna börja synas skumma eller lifsom ludna: när genom töcknig luft en hel blef och stor ring eller gård wisar fig omkr. månen: nederbörd då inom ett dygn, om ej blåst inträffat, men wackert wäder, om mf ten derunder smäningom klarnar; när mole nen blifwa hwita och hänga lägt ner: när földen förminskas; följer dagg derjemte, blir det tö; när gulsparfwar och snöskator framkomma i flockar: när ljusen lysa duns kelt och stora klimpar bilda sig på weken (då tö): när brinnande lampor spraka och gnistra, lifsom der wore watten i lågan: när katten länge slickar framtassarna, kammar oc twättar fig: när murar flå fig oc rimmas eller fiengolf bli wäta, säkert märke till tö, och till klart wäder, når de åter torka. Blåst och owäder kan inträffa wid ett eller annat af de tecken, fom förebåda nes derbörd, och dessutom: när mångården är dubbel och blir hastigt bruten: när röda wå dersolar wisa fig och stjernskott flyga talrika och från olika håll. Höres thordön i denna månad, det bådar ett fruktsamt år. Ofta infallande töwäder, så att marken blir bar, är tecken till dälig ärswärt. St många dagar fom nyårs-nyct döljesd i moln, få många dagar ffall oc säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om nyårs-nyet följer efter aftonstjernan, Venus, det betecknar god årswärt: det är matmodern som går efter tjenarinnan och tigger henne att förblifwa i tjensten, nvils fet den högmodiga pigan nekar för den g0da tidens skull, då hon har fin utkomst utan åärstjenst. Men går nyet före och Venus efter, Det betyder dyr tid, hwarwid tjena rinnan anropar matmodern att få bli qwar i hennes bröd. Natarhistoriskt: Sjöarna tillfrysa oc slå eråtor, alltsom kölden tilltager och wattnet sjunker undan; Wargarna kringstryka mek