4n — heh FPP 2 PV NW rn — sysselsatt med wedhuggning; hustrun had gått ut för att se om boskapen och under tiden bade barnen förmodligen antändt el den. Wi hoppas att denna fasanswäckande händelse måtte blifwa almogen en förnyad, fraftig uppmaning att med större försigtighet gandbefoa elden och ide lemmna mindere rige barn utan tillsyn. (H. P.) ——LL Sundswall den 21 Februari. Stadswaktmästaretjensten efter afl. fradswaktmästaren Lund är nyligen iillsatt Hå det sätt, att stadswaktmästaren Molin sökt transport och erhållit den plats, Lund ine nehade, och f. d. tillförordnade stadsfiskalen Hallqwist fökt och erhällit befattningen efter Molin. Wid detta tillfälle anser Red. fig ei bör ra underlåta nämna en af sälln bland stadens innewänare framställd önskan, nems ligen den att stadens waktmästare måtte komma i besittning af sädana lönewilkor, som lemnade åt dem anständig bergning, utan att, som hittills skett, behöfwa på ett mindre passande sätt gå omkring i staden på julafton och tillönska def innewänare en god julhelg — etc. Denna sedwana, om man så will kalla den — härleder fig från äldre tider, dä stadswaktmästarne woro mycket uselt lönta; deras lön den tiden lärer hafwa warit 50 a 75 rdr rgs pr år. Oaktadt fradamwark mästarelönerna numera ha blifwit flera gån ger tillöfta och utgöra mer än dubbelt mot förr, fynes dock ide den gamla Julhelsnine gen wilja komma ur bruk; ett förhållande som bör afskaffas, så framt en tjenstemans anseende icke derigenom skall förfelas. Skulle aflöningen för dessa tjenstemän cnnu wara för knapp, så är all anledning förmoda att stadens innewånare fästa tillbörligt afseende derpå, då det i wederbörlig ordning före drages. Wid en Sjömans Död. Lycksam resa, dito winden godl Låt ej döden fälla allt ditt mod! Öfwer nattlig bölja Fär du honom följa: Snabbt går färden öfwer Stygens flod. Tryggt du sofwer i i din nya koj, Ej faptenens spotska hwassa hoj, Kan dig nånsin mera Här nu kommendera: — Du är döf liksom en ankarboj — Nog far du plöjt Oceanens strät Och af mången störtsjö blifwit wåt. — Hur du äntrat, klifwit — Har du nu nerstigit Uppå fallrep uti Eharons båt. Ja, i grafwens tysta, lugna trakt — Du ej mer behöfwer byta waktz; Slipper avancera Upp till wäders mera; Hyfwa ankar efter Sjömans takt. Länge bar du farit fom em staf Uppå lifwets upprorsfulla haf. — Hur du der lofwerat, Döden nu blockerat Hela rymden för dig med sin glaf. Sof i ro, och lägg dig ej i bry, Om bur formarne kring werlden gnyl — Du är säkert surrad; — Sof tills du blir purrad! — Uppå natt skall en gång morgon gryvycktig du, fom gjort din sista tour, ben touren gifwes ej retour. Ankaret i botten Är ju säkra lotten — Kistan bästa kojen — eller hur? Säll, är du, om till din nya strand, Du ej medfört syndens kontraband! Der ej smugla duger; Genom tullen ljuger Man fig ide in i lifsens land.