såsom det heter, för tilljärlet aflägsnade från Frankrike, dit de ef utan presidentens tillständ få äterwända, har intet namn wäckt så mycket förwåning som Emile Girardins och öfwerraskningen säges icke hafwa warit mindre för den ryktbare skriftstä laren sjelf än för allmänheten. Frän Paris bar för öfrigt i dessa dagar till Hawre afsändts mellan fem och ser bunbra personer för att i denna hamn inffeppas till Cayenne. Den 8 dennes på morgonen underrättar des de fer fångarne, Changarnier, Lamoris ciere, Bedeau, Leflo, Charras och Bare, att fängelseportarne skulle öppnas för dem, men med wilkor att de alla begåfwo fig til Enyland. Flera bland dem rrotesterade genas mot detta bestämmande af det land, dit de skulle begifwa fig. Föreskriften lärer dock icke warit få bestämd, att de icke ganska lätt ere höllo medgifwanden i detta afseende Endast mot general Leflo synes man haf va warit obeweklig, få att då ban samma dag afföre des från Ham, beledsagades han af twenne polisagenter ända til Dovre. De öfriga fängarne erhöllo tillstånd att begifwa fig till någon stat på kontinenten. Alla önskade afgå till Belgien. Denna deras begäran bi fölls dod icke, oh endast Changarnier och Charras erhöllo tillständ att stadna i Belgien. Or Base och general Lamoriciere, hwilka sist underrättades, måfte lof.sa attbegif wa fia, den förre til Aachen, den sednare till Köln. En ny insändning af 614 personer har afskickats ifrån Paris till Brest, för att der gå ombord til Cayenne. Bland dessa skola efunnit sig Xawier Durien, f. d. redaktör af la RNevslution, Lachambeaudin, författare till te3 Fables populaires, samt slutligen en ryktbar wis-författare, Pierre Dupont. — Utom de fem representanter fom enligt tillkännagifwande i Monitören skola deporteras, lära i den sista transporten till Brest hafwa befunnit fig ännu tvenne ee presentanter af bergpartiet Michot-Bouttet och A. Martin. Storbritannien. J England träffar man fortfarande ans stalter att betrygga fig mot en landstigning, i händelse af ett fredsbrott med Frankrike. — En swår orkan har anställt stora förödelfer å Englands kuster. — Ryktena om mis nisterkrisen fortfara. London den 8 Jan. Ford Normanb) win tas till London, fåfom det upygifwes, för att lemna engelska regeringen en muntlig berättelse om Frankrites stålning oh Bora: partes affigter. Holland. Genom ett kongl. dekret har progelstraffel ÄAÄÄÄÄÄÄHEAAn