wälfomna bändelse icke hafwa kastat nägon glädjestråle i hans dystra tillwarelse —Hwem skulle wäl i denna mumle söka den hjelte, fom icke längre än för tre är sedan war Ungerns öfwergeneral och diktator och fom ägde att förfoga öfwer ert lands öde med tretton millioner tnnewånare. (Sw. T.) Eldorado. Ett nyss upptäckt guldland. Det är bekant att ända från den tid då Amerika upptäcktes har i denna werlsdel en tradition warit gängse om twå ofantliga guld land som der skulle finnas: det ena sades wara beläget i Nordamerika, det andra i trakten strart norr om eqwatorn. Flera exe veditioner hafwa i äldre tider utgått för att söka dessa länder. Den betydligaste afgick från Cuba, wände sig nordliat och följde rö: da floden uppföre ända till 330 nordlig la: titud, belt nära Californien. Der fattades alla widare underrättelser, expeditionen måe ste wända om utan att hafwa hunnit sitt mål, och traditionen föll åter i glömska, tills man i sednaste tider upptäckte Californien. Samma frukttösa bemödanden gjordes under en läng tid fran åtskilliga länder att upptäcka det sydligare belägna gutld.andet (Eldorado). Äfwen desgsa exveditioner äters wände med oförrättadt ärende, ofta nog ef ter att hafwa beträdt det guldförande områ bet, utan att weta det, missledde af Anda nerna fom fruktade ankomsten af dessa 02 kända gäster. Sir Walter Ralcigh, som af drottning Elisabeth i England tdömdcs till döden för högförräderi, synes hafwa warit den siste som wisste något om Eldorado. Han kände guldförande trakter i grannskapet af Caroni, en af Driuocos bifloder. Efter hans tid syntes man anse hela berättelsen om Eldorado såsom en fabel och till och med A. v. Humboldt har warit af denna mening. Det återstår nu likwäl ingen twifwel om def; eristens. Lika wisst fom Californien eri sterar Eldorado; det är deläget i söder och sydost af det franska Guyana, mellan Ori noco och Sierra Pocorarma. Redan i slutet af 1847 utbredde fig ryf fet i repuhliken Veneznela att Eldorado bade blifwit upptäckt i fantonen Upata, tillbörig provinsen Spanska Guiana. En fransk la lare i Angostura begaf sig till kantonen och fann wid en närmare undersökning att nä stan alla dep bäckar och floder förde guldsand. Denna kanton är ungefär 2,200 swenska qwar dratmil. En arbetare, fom förut warit fys: selsatt wid grufworna i Choco, gjorde ett bes sök i Upatas:fantonerna och samlade på nå ara få dagar en summa af 16,080 francs, medelst waskning af gruset på bottnen af floden Yuruari; andra personer samlade på samma ställe guld i större eller mindre ymnighet. Den som sednast undersökt dessa nejder är en civilinginör Alphonse Ride, fom uns ber jultiden 1850 begaf sig till Upats i i fällskap med en fransysk läkare d:r Beaurpers this Det är ur hans reseberättelse, intagen i Revue des deur mondes för den 1 sistl. November fom wi läsa de korta notiser wi i detta ämne meddela wåra läsare. Det war i trakten af den lilla staden eller Köpingen Rupuquen som herr Ride och hans wän doktor Beauperthius för en tid uppe slogo fin boning. Trakten war redan upp fylld af ankomlingar ef alla möjliga nationer. Det oaktadt stodo lifsmedlen Ännu till ganska lågt pris, då en arbetare för en franc om dagen kunde finna en fullt tillräcklig och sund föda. Han kunde dertill med fyra till fem timmars arbete och utan särdeles ansträngning waska från hundra till bundratjus gufem gran guld, motswarande i wärde oms kring 20 francs eller 10 rdr swenskt banko. Om man dertill betänker att waskningen uti träträg medförer förlust of mer än nvåtre OM