dadt. — Det faller af fig sjelft att båda god sarne ilade hemåt, lemnande björnen med sin unge, bwilken sistnämnda blott warit en De verksam äskädare af händelsen, qwar i sko. gen, utan något annat byte än den äldre gossens mössa, hwilken seder rmera återfanns alldeles söndersliten, ett långe stycke från stridsplatsen. Den arfalne gossens fläder voro likaledes sönderrifna, hwarjemte han sjelf blifwit bit en i ena areln, i hufwudet och ena benet. Då man frågade den ongre gossen hwad par kulle gjort, om björnen tagit hans kamras. swarade han: ÅDa hare inte heller jag kommit tillbaka; wi hade inte skiljts.