Det heter, att nyärsuppwaktningarne komma att försiggå i Tuilerierna,emedan Elyfee-valatfet ej erbjuder nog utromme. Man säger dock att Louis Napoleon ännu ide äm nar definitift inflytta i Tuilericrna. Några tidningar berätta en sak, fom lif wäl fordrar närmare bekräftelse, nemligen att L. Navoleon fordrar ersättning af Bel gien för Frankrikes krigskostnader i anled: ning af 1832 års erpedition. Denna for: dran, på hwilken belgiska regeringen gifwit ett wägrande swar, skulle äsofta en före wändning till krig med Belgien: Man berättar följande roliga anefdot om general Oudinot: Generalen, hwars wrede och häftighet äro allmänt fända, fann, då han, sedan han år terfått friheten, återfom till sitt Hem, en för lossal lista på visiter och en wäldig massa med fort. Han befallde fin betjent att, till befwa: randeaf dessa artigheter, aflemna hans kort till alla de wänner som besökt honom under hans onäd. Betjenten lydde och werkställde nog: arannt det anbefallda kortutbytet. Sålunda öfwerlemnade han äfwen general Oudinots fort åt . . general Vaillant, fom låtit instrifwa fig hos fin fordna förman, naturligt wis före fin utnämning till marskalf. Den nya marskalken mottog detta fort, omtalade saken, och general Oudinot finner fig fåledeg, trots alla fina protester, bland dem fom gifwit fitt bifall åt Elysce. J Frankrike proklamerades d. 1 d:s re sultatet af omröstningen i hela Frankrike: 7,100,640 hade röstat för den, som egde ar meen i sin hand och ögonblickligen kunde förs sätta hela Frankrike i belägringstillständ och bämma all borgerlig rörelse. Jerome Bonaparte säges hafwa erhållit presidentens tillständ )att företaga en längre refa. Detta flags förvisning anses wara en följd af hans bekanta skrifwelse af d. 4 December, deri han uppmanade Louis Nas poleon, att åt en konstituerande församling öfwerlåta konstitutionens utarbetande. Statsrådet, nationalförsamlingeu oh pre sidenten lära tillförene kostat omkring 10 millioner. Denna summa skulle nu fördelas sälunda: Presidenten 6 millioner; 80 fenatos rer a 25,000 fr., 2 millioner; 50 statsråd a 20,000 fr., 1 million; den öfwerblifna mil lionen skall anwändas till allmänna foftnader för presidenten, lagstiftande förfamlins gen, qwesturen, byråerna etc. Storbritannien. De engelffa bladen sysselsätta fig natur ligtwis mocket med gissningar om orsakerna till lord Palmerstons utträdande ur fabinets tet. Det tyckes emellertid, fom skulle det afwa warit utrikesministerns handlingsfätt i anledning af Louis Napoleons statskupp, som störtat honom. F