tagit en tiilrädlig ovantitet wätska till en Dei, emedan slangen hade alltför stor myn ning, hwarigenom hånde att den aflägsnare delen af wedstapelu icke kom i beroring med wäiskan, utan fortfor art brinna. Men det oaftadt angreo ide elen de wedträd, hwilta blifwit öfwersorutade och sedermera med af: sigt kastades iland de brinnande. Försöket fan derföre becraktes såsom fullständigt lyrce kadt, fi mycket mera fom den nya fubitanfen fan i lang tid försvaras i en wanlig tillbringare och 1000 sklod endast kofta une arfär 5 thaler. — — ND