blef bestämd till den 13 Janari, hwilken dag ännu inom den Grekiskt kristna kyrkan räknas som nyårsdag. Genom införandet af denna högtid gaf man de fordna, dittills fortwarande hedniska folkfesterne, som hade sitt ursprung i Saturnalierna, en Christligt religiös betydelse. Men de fortlefde ändock ända til 12:te århuns dradet under namn af Narrfester, hwilka i galna upptåg nästan öfwerträffade carnavalerna. De blefwo sluttigen förbjudna och det fifia förbudet mot dessa narrfefier utfärdades af Sors bonne i Paris 1544. . Hos wåra förfäder började julen Hökenatten, eller årets längsta natt, d. w. s. 21 December och warade i 3 dagar, ehuru gästabuden fort: sattes til den 13 Januari, hwilken dag, efter krisina tideräkningens införande fif namn ef: ter helgonen S:t Knut, då och det bekanta ordspråket: uKnut kör julen utv uppkom. Från julens början til 8 dagar efter trettone dedagen herrskade julfriden, hwilken, enligt de gamla landskapslagarne, tillerkände hwar och en att under denna tid wara fri från all lagföfs ning. Julens högtidligheter bestodo i siora offringar, fom under namn af Thorraeder Jos lablot anstäldes för god årswäxt, samt i sjora gemensamma gässabud eller sf k. Samburdansaul, dertil hwar och en medförde mat och dryck till samfäld förplägning, hwarefter kalasandet hemma tog fin början. Wid försia julgåflaby: