wes starkt öfwer Ludwig Navolcons statsftreck; de flesta förespå ei något langwarigt bestånd åt hang wålde. Frankrike. Moniteur Universetl i: häller en lista vå afsattningar och förandengar i 46 underpres fekturer i följd af presidentens dekret af d. 1 December. Första militärdivisionen, fom blifwit för: klarad i belägrings tillstand, innefattandeutom staden Paris följande departementer: Seine, Scincet-Dife, Oise, Loiret, Loireset-Eher, Ture-et-Coire, Seine-et-Marne, Seine Infi ricur Fure, Jonne och Aube. De årr erade folfrerresentanternas antal uppgifni 250. Deribland näms nas: Ty. ras, Roger du Nord, Be: beau, Vaun., Greppo, Meiot, Nadaud, Balentin, Cremicux, Lagrange, en stor mängd montagnader, jemte slera som förr blifwit nämnda. E General Changarnier greps redan kl. 4 om morgonen (den 2 December) hemma i fin boning, hwarest äfwen flera andra representanter befunno fig, hwilka jemte ho: nom genast blefwo häktade och förda till Vincennes. Nationalförsamlingens president Dupin Dade från den af militär befatta fesfonstokalen återwändt till sitt hotell wid Ruc de Bac, under uppmaning tll folfreprefentans terna att samla fig hos honom. Hans hor tell blef genast besatt af militär. Alla dörrar och portar till nationafförfame lingens valats äro befatta med militär. Det beräknades, att regeringen På aftos nen den 3 Dec. hade minit 100,000 man trupper i Paris. Från Paris särifwes den 4 Dec.: mFörliden natt har warit fullkomligt lugn. Från kl. 5 till 10 f. m. kunde man ide förutse att dagen skulle blifwa få het, då plötsligen omkring fl. 11 en utomordenilig jäsning wisade fig på åtskilliga ställen in: om hufwudstaden. yvitsom genom ett trollslag uppstodo ges nast barrikader på de mest olika ställen. Dessa barrikader bildades med största haftighet af huggen sten, fom togs från förbifarande murarefärror, äfwensom utaf alla flags åkdon, bord, stolar, madrasser m. m. Haftigt undanröjda af militären, åter ställdes de på andra punkter med en till det otroliga gränsande hastighet. Så snart någon omnidus fom, spände folket ifrån hä starne, lemnade dem til kusken och kastade omkull wagnen såsom ett korthus. Dessa folthopar bestodo utaf medlemmar af alla klasser, men likwäl i allmänhet mer af wälklädda medborgare än af blusmän. Den förnämsta striden war likwäl i när beten af tyrkan S:t Eustache. Bland de —— — ———— fån Ave fr? woanchshtere nnkterhetsförenino.