Osterrike. Natten mellan den 1 och 2 dennes steg San öfwer sina bräddar och sju ffeppågwar nar fördes bort af den waldsamma frröms men. Det lyckades dock gendarmeriet att rädda deruti befintliga 11 a 12 personer från den öfwerhängande lifsfaran. Presterna i Böhmen hafwa blifwit falade till Prag för att upplysa huruwida nagra Ronge-anhängare drefwo sitt nit i deras distrifter, samt ålagde att genast anmäla om något försök i denna riktning skulle uppspåras. Frankrike. Regeringens proposition om wallagens mos difiering i liberal anda bar ingalunda rönt framgång hos republifens lagstiftande förr samling. Den sednaste telegrafdepeschen från Paris af d. 14 Nov. lyder som följer: Lagftiftande församlingen har idag god: känt regeringens åtgärd att sätta Cher-, NUuevreoch Ardecdhe-departementerna i belägringstillstånd. Storbritannien. Den 6 November höll expofittonsfommitteen en sammankomst i kriftallpalatset, un: der prins Alberts ordförandeskav, och antog förslag till en officiell berättelse om expofitionen. Af denna inhemtas bland arnat, att nettobehållningen af expositionen, ehuru icke ännu med full noggrannhet bestämd, uppgår till åtminstone 150,000 pund sterl. Den nye lordmayorn tillträdde d. 10 Nov. sitt embete under wanliga högtidligheter. Wid den stora banketten på eftermiddagen beswarade lord John Russel den honom äg: nade skålen med ett tal, hwari han yttrade fig öfwer Englands politik, och tillfännagaf att det närmaste föremål for densamma wore fredens upprätthållande. Den 11 Nov. hölls till Kossuths ära en fest i den stora Frectrade-Hall i Manchester; salen, fom rymmer 5000 personer, war uf: werfylld. Times begynner berättelsen här öfwer med följande ord: Kossuths motta ande i Manchefter war det meft entuftajtia fom egnate honom fedan hans ankomst till England. J sitt der hållna tal wederlade Kossuth uttryckligen de i åtskilliga ens gelska tidningar förekommande uppgifnerna, att han skulle hafwa förklarat hela Europa böra blifwa republikanskt och att han icke ansåg någon annan regeringsform möjlig i Europa. Han hade twärtom sagt, hwad ban äfwen nu upprepade, att styrelsesättet i hwarje land borde bestämmas efter folkts egna önskningar och wanor: att England eger frihet och samhällsordning likawäl nnder fin monarkiska statsförfattning, fom Förenta Staterna under fin republikanska. Detta hin: drade ide att Ungern, efter hwad fom händt, önskade wara republik och att Kossuth ansåg någon annan statsförfattning än den repus blikanska ide derstädes wara möjlig: Den 13 November uppläts telegrafen emelfan England och Frankrike till allmänt begagnande. Londons börsnotiser för dagen sf: werfördes med dess tillhjelp till Paris: Jtalien. J Rom oc i allmänhet i Kyrfoftaten blifwer enligt italienska tidningar, fångarnes ber lägenhet allt mera förfärlig. Afrättningar följa på afrättningar och alla fängelser äro öfwerfulla. Portugal. Walen till Cortes hafwa börjat den 2 November och man motsäg en om ej mycket stor, men dock säker majoritet för Saldanhas minifter. Spanien. Wid Cortes öppnande den 5 dennes blef ott förflaa att afaifwa en tacksägelscadres