vAftondladet har följande berättelse om Kossuths emottagande i Londons City: Kossuths beslut att afböja hwarje förberedd demonstration lyckades, efter många ins kast, att winna gehör. Skränas, skolornas, m. fl:s föresats att i högtidlig procession tåga honom till mötes och sedan följa honom förmådde han hindra genom fina hem ställningar deremot, och sålunda afreste han från fin boning Chos mr Massingberd, wid Eaton Place) utan följeslagare, i en med 4 hwita hästar förfränd öppen wagn, och utan att någon förut blifwit underrättad om tiden. Jcke dess mindre hade kommunen passat på att, innan han for, skicka twå med ungerska amerikanska oc engelska fanor ut sirade wagnar att sluta sig efter hans, och en folkskara af 2000 personer ropade länge hurra och eljen, till def han fom ut på balkongen att tacka. Derefter for han ganska fort genom denna ariftofratiffa stadsdel, hwilken wid närwarande tid på äret står nästan obebodd. Den utanför församlade folkskaran sprang likwäl med, allt hwad den förmådde, och tillwexte likt en lavin, ju mera tåget nalkades City. På Trafalgar Square war förut en stor samling menniskor af alla klasser; oh nu, samt i den långa Strand Street, nödgades tåget gå långsammare; en mängd omnibus, fyllda af åffådare och åffådarinnor, bildade hädar, och jublandet war sådant, att man skulle trott det härröra från de enthusiastiska blusmännen i Paris och ide från engelsmän. Längre in i City blefwo folkskarorna oräfneliga, likasom jubelropen, och det war blott med möda Kossuth uppnådde trappen till Guildhall, der lordmayorn och några andra bland Londons embetsmän mottogo honom. Samme hänförelse wisade fig wid Kossuths hemresa från City. Den sällsynta popularitet, fom Kossuth lyckats förwärfwa fig, föranleder många åfwentyrliga tankar, och en fransman föreflår