dagen lemnat hufwudstaden och utflyttat till Fredriksberas slott. i Thorwaldsens wadtra folitär-brifjant, wärd 3,500 riksbanksdaler (7,008 rör fwensk bko) — det enda fom war öfwer efter aut tionen på den aflidnes dorbarbeter — hade blifwit inköpt af bosjuveleraren Michelfen. Frankrike. Le Pays tror sig weta, att förslaget om wallagens upphäfwande skall blifwa stäldt i en sådan förbindelse med förslaget om grundlagens revision, att man icke fån antaga det ena utan det andra. De fednafte notiserna från Paris äro öfwer Berlin af den 24, enligt hwilka man på telegrafist wäg erfarit, att minifterfri fen då ännu fortfor. Storbritannien. Med anledning af de bedröfliga nyheter na från Cap troddes i England att ide minbre än 10,000 man skulle behöfwas, för att betrygga folonien emot Kaffrerna. Förut har berättats att guvernörns i Ca nada minifter tagit afsked; nu tillägges att guvernörn sjelf, lord Elgin, äfwen kommer att afgå. Enligt telegrafdepesch från London af den 24 Oktober, hade Kossuth anländt den 23 till Suthampton så d. 24 till London, och öfwerallt blifwit på lysande sätt emottagen. Österrikiska sändebudet hade kort förut gjort en lustresa till Bräfel. i Bland de många Kofuthb-Meetings, hwaraf engelska tidningarne äro öfwerfyllda och fom utgå på beslut om adresser och an: dra hedersbetygelser åt Kossuth, må särskildt nämnas en af Suthamtons statsråd den 21 bällen sammankomst under mairens ordfö randeskap, hwarwid beslöts att betyga den högst hederwärde lord wiscount Palmer: fton, Hennes Maj:ts förste statssekreterare för utrikes ärenderna, statsrådets tacksambet för hang bemödanden till Kossuths befrielse. Tyskland. Från Hamburg berättad, att polisen der utwecklar en owanlig werksamhet; alla frent lingar öfwerwakas strängare än förr; den fom ej fan behörigt legitimera fig eller ställa säker borgen, erhåller befallning att lemna staden. Samtliga tyska kabinetter äro eniga om att under den förestående wintern widtaga sadana åtgärder, att deras härar kunna stå marschfärdiga wid nyåret. Österrike. Från Wien skrifwes, att franska republikens president sändt en förtrolig depesch till Wienerhofwet, hwaruti Mgnande förflarins gar göras rörande ministerförändringen. Ungern. Erkehertig Albrecht har den 20 afrest från Pesth till Ezegled och Szolnok för att anträda en rundresa genom landets Jtalien. Enligt privata bref frän Rom hafwa fransmännen befästat såwäl denna stad, som Civita Wechia. J och utom Rom hafwa fästningswerk blifwit anlagda, till exempel på St Angelo, Monte-Marci, Pancrazi, Monte-Parioli, med flera mindre betydande Med tillhjelp häraf skulle 20,000 fransmän funna hålla stängen mot 80,000 öfterrifare. Påfwen önskar innerligt, att fransmännen snart måtte resa fin wäg och har detta afseende widtagit sina mått och steg i Wien, Neapel och Paris. Nifee-3Zeitung berättar att några tscherkasfiska officerare upptäckt en fammanfwärjs ning bland adeln, som skulle warit ämnad att utbryta under instundande winter. En AA Aoddoe 3 til och men nara tlyrnge