terminen 1865 har hitkommit. Man sinnet af denfams ma, att unwertetets lärarepersonal utgöras af 27 od. professorer, 3 e. o. professorer, 20 ord. adjunkter, I ce. o. adjunkt, 25 docenter och 4 erercitimästare. Studenters nad antal är 1.066, hwaraf 1235 tillhöra Stockholms nation, 74 Uplands, 48 Gestrike och Helsinge, 145 Dit: götha. 113 Westgötha, 114 Södermanlando och Nerikes, 85 Westmanlando och Dala, 69 Smålands, 61 Göttes borgs, 31 Calmar, 86 YWermlands, 96 Norrlands och 19 Gotlands. Theologska fakulteten tillhöra 120, juridiska 128. medicinska 88 och filosofiska 730. — Hwad särskildt rör Gotlando Nation tillhöra 3 theologiska, 1 medicinska och 15 filofsofiska fakulteten. — Gladjande underrättelse från riksdagen. En korrespondent i hufwudstaden skrifwer till oss den 11 dennes: Sistlidne Fredags qwäll war Bornareståndet nästan mangrant församladt i fin Elubbslofal å Hotel Roval, efter kallelse af fina ledamöter i Konftitutionss utskottet, för att rådslå om Åtgärder för Neprefentationds reformens lockliga lösning. Af den diskussion fom der fördes, förnams det, att i den stora frågan Borgareftån: det står snart sagdt fårom en man. De flesta af de för första gången i rikodagsarbetet deltagande ledamöterna, och bland dem äfwen representanten för Wisby, tillfännagåfivo här, att de komma att röfta för det vis lande förslaget. Ett par af de nya woro ej närwa rande ett par af de gamla tego. Minoriteten i detta siänd blir troligen på fin höjd 3 eller 4. Stämningen inom Ståndet war utmärkt för endrägt och förtrolighet. — Riksdagsmotioner. Motion bar blifwit wäckt ar D:r D. Söderberg. om årlig pension af 500 Ror åt aflidne concertmästaren Randelo enka och barn, och af Lektor Bergman, om anwisande af medel för inräts tandet af lägre elementarlärowerk för flickor eller och att en kommitt nedsättes för att utarbeta förslag i sådan syftning. — Wid K. Wetenskaps-Akademiens fame mankomst d. 8 dennes redogjorde hr Lorn för innehållet af en af adjunkten mid Wieby elementarlärowerk G. Lindström intemnad afhandling Om Triadz och Jus raförsteningar från Spetsbergen. — Ordeunsdekoration. Konungen har tillåtit vice konsuln J P. Stare att anlägga och bära den hos nom af kejsaren af Rossland tilldelade dekoration såsom riddare af kejjerliga ryska S:t Anne-ordend 3:e klass. — Tullwerket. Jkland sökande till tullförwal: taretjensten wid Sederköpingo sjötullskammare i Mem bafwa fig anmält: tullinspektorerne J. G. Bergenstjerna och L. I. Enequist samt Kammarskrifwaren I. F. Lyth. — Till erhäallande af en tevisotstjenst i generalstullfiys reljens revisionekontor har Kammarskrifwaren Herlig ans mält fia bland öfrige sökande. — Sjöolycka. Här hemmahörande skonerten Sas bina, kapten J. Olde, kommande från Fredrikshamn i Finland ech destinerad till Kiel med last af bräder, sprang swårt läck utanför Getska Sandön och måste den 10 dennes sättas på strand wid Westergarn samt tros blifwa wrak. — M:II Mathilda Eneqduflsc. Om Mill Enequists andra konsert i stora börssalen i Stockholm skrifves i Postoch Inrikes Tidningar: Man såg bär graddan af hufvudstadens sångare, sångarinnor. musici och amatörer på snart sagt alla instrumenter och ett öfverfullt auditorium. Alla ville njuta af den berömda sångerskans sköna stämma, hvaruti troligen äfven ingick en viss nyfikenhet att få bedömma förhållandet emellan hennes och m:ll Signe Hebbes röster och talenter, enär äfven den sednare biträdde vid concerten. M:ll E. hade för aftonen visserligen icke valt sånger, som gåsvo henne tillfalle att utveckla nya sidor af sin röst och kontfärdighet ; men hvad som presterades stadfästade oss ännu mera i det fördelaktiga omdörne, vi förut uttalat om denna vackra talent Hennes största nummer var recitativ och aria ur operan Traviata (Violetta, af Verdi Den stora konsten att utföra recitativer. (egentligen ett tal satt i toner) på ett med texten öfverensstammande sannt och naturligt sätt, har ansetts vara utdöd; men m:ll Es lärare, hr Masset. tyckes, att dömma af det sätt, på hvilket ifrågavarande sång utfördes. anau besitta denna konst. Såväl recitativet som arian utfördes dramatiskt och på äkta italienskt manår, som ined full orcbester och på scenen skulle gjort ännu större effekt. För öfrigt sjöng m:ll E. Näktergalens drill, al Ganz, med så stor konstfärdighet, att sjelfva näktergalen skulle. om icke tystnat, åtminstone med förundran lyssnat till sångerskans djerfva driller. Utom den här och der väl placerade drillen. sunno vi ingenting ovanligt skönt i denna komposition, Tillsammans med m:II Hebbe sjöng m:ll E en egendomlig och i vårt tycke högst interessant duett ur F. Davids i Paris berömda opera Lalla Rookh Ehuru dessa båda sångerskors röster äro såväl till klangfärg som styrka så olika bvarandra. sammansmälte de dock till en skön musikalisk enhet, som gjorde ett angenämt intryck på åhörarne. och det hördes tydligen, att de båda sångarinnorna utgått från samme mästare. Ensam sjöng mill E. en romans med obligal violin af den berömde romans-kompositören Kucken. Violinpartiet utfördes af hr Biernacki. Med sitt förträffliga sostenuto, så val passande till denna vackra kantabla sång, som icke är utstyrd med onödiga broderier, sjöng mill E. denna romans till åhörarnes fulla belåtenhet. För vår del skulle vi likväl önskat ett här och der sparsamt användt portamento och vibrato, som troligen hade gjort romansen