wälgörande werkningar i framtiden funna desto säkrare emotses, fom dess införande ide föranledt några plötåliga rubbningar af bestående förhållanden. Jemwäl i fråga om flytning af jord, om penningerörelse och om kreditanstalters bildande, har frihetens grundsats wunnit en widsträcktare tillämpning. Den offentliga uppfostran är föremål för mina oafz låtliga omsorger. Detta werk för framtiden wärer allt mera i omfattning fom i djup. För det högre feolwer: ket hafwa under tilloppet af ett inom några år nära fördubbladt lärjungeantal, förbättringar widtagits såwäl i lagstiftningen fom i afscende på sättet för underwids nings meddelande. Folkunderwisningens stora tanke fräfs war Jag att gemensamt med Eder alltmera förwerkliga. Det är min årelystnad, att en fann och lefwande bilds ning skall genomtränga wårt folk och sträcka fina mäls gern ingar ned till den ringaste af dess hyddor. Förbättrade underwisningsanstalter skola jemwål 6es reda de säkraste utwägarne att utweckla landets näringar och stålla dem på en rättwisare och för samhället nyttigare grund än twångsförfattningar och ett genom höga afgifter betungande skyddsystem kunnat erbjuda. J denna fyfts ning påräknar Jag för den inhemska näringsskicklighetens utweckling Edert biträde; och för att sprida kunskapen om yrkenas framsteg, har Jag låtit utfärda inbjudning till en allmän utställning härstädes under nästa år af konstflitens alster från Swerige och def närmaste granns länder. De hämmande band, som stora afstånd hos oss i alla tider lagt på rörelsen, lossas alltmera genom de mångs artade företag, fom i en widsträckt omfattning fortgå till att i alla riktningar lätta förbindelsen emellan landets olifa delar. Wåra jernwägsarbeten hafwa nått en uts weckling, fom, då man tager i betraftande landets folks mängd och finansiella tillgångar, uthärdar jemförelsen med förhållandena i rikare länder. Sedan wi förenat hafwen och sträckt wåra jernwägsförbindelser det flora Europeiska jastlandet till mötes, tror Jag att mi nu böra samla wåra krafter för att fortskynda arbetena på de banor, fom från de förenade rikenas hufwudstäder nalkas hwars andra, för att föra de båda brödrafolken närmare tills sammans. Borgareståndet har återwalt fin förre sekreterare ade voka tfiskal E. G. Björkman. — Det har utfett råds man Björck, hofrättorådet Lemchen och däradshöfding Is berg till fomite för att tillsätta ståndets fanflis och tjenftes personal. Bondeståndet walde nu för första gången sjelf sin sekreterare, i stället för att få honom utnämnd af fonuns gen. Ståndet uttåg med 97 röfter den sekreterare det haft mid förra rifodagen, fommerferådet Sjöberg; 3 röster lillföllo v. häradshöfding Husberg, hwilken före walet läs rer undanbedt sig att komma i åtanka. Den nywalde sekreteraren tog sitt inträde och tackade för förtroendet. Riksdagen war den 24 Det. få talför fom den wans ligen är i fin början. Stånden höllo på förmiddagen genom deputationer tal till ywarandra och herrar talmän swarade. På eftermiddagen kl. 6 uppwaktade stånden, under sina talmäns anförande, konungen och höllo tal till honom. hwarpå konungen swarade. J ståndens tal är att märka, att adelns och proftes ståndets woro mycket odeciderade och onekligen snarast lus tande åt afwoghet mot representationsreformen. Grefwe Arwid Posse talade för adeln oc) han är sjelf en af dem, som busbälla med fin sjelfskrifwenhet. Presteståndet anwände till talman den för fin befsynnerliga wältalighet bekante biskop Sundberg, fom en gång lyckönskade en skola till def upplösning, men denna gång war mera fon: serverande. Borgareståndets deputation anfördes af hr L. J. Hierta. Han lade adeln och presteståndet på hjertat wig: ten af representationsreformen i en lvcklig Blandning af allwar och fin ironi. Det war mästerligt, hans fått att förutsätta det adeln denna gång så talrikt infunnit fig för att uppoffra fin sjelfskrifwenhet och hans satiriska ers inran till det heliga ståndet att det går en oro genom tiden. Bondeståndets talare, magister Lönnberg, framhöll i hwarje tal för de öfriga angelägenheten af den sak fom alla borde sätta framför allt. Särdeles pikant war den otunnighet presteständet i sitt swar låtsade om hela saken. Konungen yttrade fig till borgar: och bondestånden otwetydigt för reformen. Det gladde honom, fade han, att de begge stånden med bifall upptagit hans åtgärder. Beriktigande: Till vice talman i Bondeståndet har blifwit urnämnd Anders Eriksson från Elisborgs län, icke Niloson i Ejpö, fom i förra tidningen uppgafs. Ridderskapets och adelns elektorer. Tandshörs dingen grefwe Liljencrantz, generalmajoren grefwe Björns stjerna, friherre A. G. Lejonhujwud, presidenten grefwe C. G. D. Mörner, friherre C. A. Beckfriis, ministern hr O. M. Björnsijerna, friherre W. F. Tersmeden, landehöfdingen friherre Skjöldebrand, friherre F. Brau: nerhjelm, kammarherre C. A. Trolle, kammarherre MN. Tersmeden, friherre C. G. Leijonhufwud, hofjägmästa ren R. W. Tornerhjelm, friherre R. Cederström, grefwe C. E. Piper, öfwerstlöstnant F. W. E. C. Leijonanckar,