Nämnde föreskrifter nnehålla: att underwisnin: gen skall hufwudsakligen afse utbildningen af lår: jungarnes själsförmögenheter; att lårjungarne skola efter framstegen indelas i wissa klasser, uti hwilka läraren skall omedelbart underwisa; att lå: raven skall förut genomgå och förklara allt, fom föresättes lärjungarne till utanläsning eller ar: bete på egen hand. — J en del stolor wore man på god måg med tillämpningen, redan innan Kongl. Cirkus läret blifvit bekant; i andra hade man gjort en början, i åter andra hade alla försök strandat för mötande hinder af alltför stort antal barn och inrymmandet af för unga och okunniga nybörjare, ojemn skolgång, gamla, enwisa wanor hos föräldrar o. s. w. Det wisades, att största wigt i detta afseende låge wid beskaffenheten af den läseordning fom följdes. Man war öfwerens om, att det allwarligaste bemödande borde göras att sätta högstbemälte föreskrifter i werket; ty saken sjelf fordrade det och Ronungens bestämda påbud måste åtlydas. Sista frågan, fom medhans, lodde: I hwilken ord: ning böra läroämnena förekomma sedan mini: mum är genomgånget? Frågan framkallade en liflig diskussion. Man war öfwerens, att början skulle göras med Geografi oh Sw. spräklära, hwilken sednare stulle fortgå jemte öfriga äms nen hela skoltiden igenom. Sedan delade fig meningare ne mellan historia och naturlära, hwilketdera förft oh jemte geografi borde låfas. Historia oh geografi woro naturligt förenade och borde ide skiljas. Andra sidans förfäktare påstodo detsamma om geografi och naturlära och anförde bewisande erempel. Någon tillade, att angifs wandet i marginen å Mentzers flora blindkarta öfwer Skandinavien af olika naturföremål och prodnkter wid olika breddgrader gaf stöd åt denna åsigt. En annan yttrade: båda Ämnena kunna med geografi inflätas, men detta är ej tillräcklig grund för företråde eller wal, i den håndelse en lärjunge ide kunde få läsa båda; man kunde med geografi äfven förena nästan hwilket ämne som helst: geometri, språklåra ete. Man borde då hellre tillse wil: fet ämne fom utöfwade det bäfta inflytande på barnens själsbildning. Naturläran är själsjörädlande, men hiftos rien torde wara det ännu mera. Man egde der tillfälle nera bearbeta lärjungens moraliska karakter genom häns wisande på stora, ädla handlingar och perfonligbeter samt deras motsatser, hwarutöfwer historiens läsning bäst grunds lade kärleken till fosterlandet, som wore en wigtig dygd. Någon supplerade detta med, att han af själ och bjerta instämde och att utan historisk kunskap man är nära utan all uppfostran. Andra sidan inwände: kärleken til Gud år wigtigare och till den bidrager naturens betraktande i hög grad. Man swarade: kärleken till båda är nåra förs bunden och Gud låter fig åfwen se i historien och uppens barar i den ännu flera och förre egenskaper. Någon ansåg en del af Geometrien borde tagas först, för def praktiska nytta wid jordbruket och jordmätning; äfwen befarades, att förmågan till den omordade samläsningen af geografi och naturlära blott undantagswis funnes bland skollärarne. — Frågan afbröts oafslutad; ty dagens flut och skymningen nalkades och mötets medlemmar utbjödos i kyrkan att åhöra en landtlig fång af ungdomen i Hos grän. Den herrliga och wäl utförda sången lifwade och upprymde; den fortsattes i de stilla skuggorna utanför skolhuset, omwexlande mellan ungdomen och skollärarne; man samlades åter i skolsalen och afslöt mötet med bön och fång oh en enkel och hjertlig afskedåhelöning af Drds föranden för dagen. — Protckollet fördt af . C. N. Carlsson. P. S. Bland de många wärdefulla upplvsningar och anwisningar, fom under mötet lemnades af Hr Skole-Jnspektorn (bwilken sednare på dagen ankom och war äfwen hindrad närwara till mötets slut) torde särskildt för minnet böra återkallas: den af honom medhafda och förewista tabellsamling med åtföljande text, kallad (om ej minnet felslåt) tanke-, tale-och åskådningsöfningar för småskolor; samt ett annat arbete: ÅSamtal öfwer Bidliska Historslen — En Praktisk Handbok för Sollårate, Barnunderwisning ti bemmet ech enskild uvpbyoggelses of J. Missen, i lifstiden Skollärare i Giitftadt. Efter orginalets nionde upplaga öfwersott of G. Fr. Pettersson, Prof. sf Bibl. Historia för foltskolor m. m. Ärbetet utkommer I 4 bäften å 1 Ror 50 öre häftet. Båda arbetena rekommenderas. a förra intöptes genast til Hogråns skola; det sednare fans der förut.