Ecklesiastikministerns halfhet. Med anledning af nyligen utkomna ändringar i Stads gan för elementarsläromwerfen, har Dagend Nyheter uttalat några reflexioner, fom för det allmänneligen sanna i påpekandet, huru litet rikets ständers, i afscende på underwisningswäsendet, framställda önskningar blifwit genom, dessa ändringar tillfredsställda, wi ansett of böra återgifwa. — Wäl synes af berättelsen om Wisby högre elementax lärowerk under läseåret 1864 — 1865, att redan då åtskilliga afwikelser från den föreskrifna underwisningsplanen blifwit härstädes widtagne, bestående uti en något ökad underwisning i Tyska, Franska och Nat.shis storia, med minskande af antal timmar för underwisnins gen i Mathematik och Grekiska; men då man granskar underwisningstiden och jemför antal timmar som blifwit anwände för swenska och grekiska finner man likwäl att då 5 timmar blifwit anwände till grekiska, hafwa endast 3 timmar ansetts behöflige för modersmålet. Tis dare läses i samma berättelse, att öfweransträngning icke försports eller från något Håll öfwerklagatse. Månne föräldrar och läkare Härom blifwit rådfrågade? Eller hafwa wederbörande lärare sjelfwe i sådant affeende fåftat tills börlig uppmärksamhet på ynglingarnes olika fysiska Erafs ter? Eller skulle man icke just i öfweransträngning till stor del finna anledningen hwarför lärjungarnes antal så betydligt minskas ifrån 5:te till 6:te aklassen, eller med mera än hälften ? Dageng Nyheters yttrande i ämnet Tyder: PStänderna öfwerhopades under förra riksdagen med motioner om förbättringar i underwisningen uti elemens tarlärowerken. Motionernas mängd war ett bewis på det trängande behofiwet. De siktades och sållades och uttas kades af ekonomiutskottets adliga och presterliga ledamöter, få att ej mycket af dem återstod. Men den swaga resten, som rikets ständer godkände och framförde till regeringen, innehöll dock önskningar: att lärjunge må frikallas från att läsa grekiska när hans målsman önskar det; samt att läsordningen må ändras och pensa minskas, så att lärjungarnes öfweransträngning må förekommas. Chefen för fyrfo: och underwisningsärendena statsrådet Carlson, fom är en få stor formalist fom någon afademiprofessor fan wara, inhemtade härom utlåtande af lärarne wid elementarlärowerken. Det mar det olämpligaste steg han kunde göra. De wisste att statsrådet Carlson will att lärjungarne skola hållas i det grekiska twånget. De ha sjelswa warit twungna att läsa grekiska och rä: sonnera, som alla yrkesmän, att när de hafwa slitit ondt, få böra de uppwärande också göra det. Hwad öfwverans strängningen beträffar, få år det föräldrarne och framförallt läkarne, fom med mesta sakkännedom funna yttra fig om gossarne lida af den eller ice. Swaret från de flesta elementarlårowerk blef, såsom man kunde wåänta, att grekiskan war nödwändig för dem fom läsa latin och att öfweransträngning ej eger, rum. Utlåtandena äro naturligtwis afgifna På god tro — men fackmän bör man i allmänhet icke råtta fig efter när det är fråga om grundliga förändringar. Stadsrådet Carlson har dot gjort det. Han Har hufwudsakligen bibehållit twånget att läsa grekiska, och han har endast medgifwit befrielse derifrån med befwårs liga och hindrande omgångar. Han har blott i ringa mån minskat pensa och underwisningsämnena. Det är ännu, som i klosterunderwisningens tid, teologien och de döda språken — allt för det allmänna lifwet temligen ofruktbara ämnen — fom upptaga mesta underwisningstiden. Stads gan för elementarlärowerken, äfwen med de ändringar som stadsrådet Carlson kontrasignerat och hwilka äro kungjorda i nyligen utkomna numret af Swensk Författtningsfams ling (n:r 31), bibehåller ännn fin karakter af att wara en återgång från den liberala anda, hwilken började ingjus tas i underwisningswäsendet då en f. d. ryttmästare, hr Silfwerstolpe, blef chef för ecklesia stikdepardementet o A2SAä—s—kr.:..... h OM, 0 oo A