utrikes. gondon d. 26 April på eftermiddagen. Lincoln mördades uti sin teaterloge; mördaren Booth hoppade från logen ned på scenen och undkom till Baltimore, men skall sedan wara gripen. Booths broder fårade fam: tidigt lifsfarligt Seward i dennes sjukrum. Ministerns son Fredrik, som kom springande till hjelp, blej strax mördad; fadrens återställande betwiflas. London d. 26 April. Förenta Staternas minister Adams offen tliggör ett telegram från Staunton, Hhwariz genom underrättelsen om Lincolns mord bekräftas. Grant undgick mordanslaget blott genom fin frånwaro från teas tern. Bewis finnes för en sammanswärjning, hwaruti mordanslaget war utgångspunkten för widare hämndplas ner och för Söderns understödjande. Vice presidenten Johnston har aflagt prefidentöeden. Mördaren Wicks Booth är aktör i Mobile och fon af engelsmannen Tras göden Juniu Brutus Booth. Han benämnes af Sydftats anhängarne: wansinnig abolitionist. Rörande Lees reträtt meddela tidningarne följande detaljer. Unionstrupperna förföljde i tre afdelningar, af hwilka en under Sheridan bemäktigade fig Damville-jerns wägen i närheten af den wigtiga jernwågeknuten Burkess wille; de andra båda under Meade och Ord (der Grant sjelf befann fig) följde efter. Sedan man på Tisdagen den 4 fått säker reda på att Tee befann fig wid Amelia Coutthedoufe, skickade Sheridan bud till Meade att pås skynda fin marsch, få att man kunde fånga Lee och hela hans arm. På Onsdagen hade Sheridan redan hunnit förbi Lee och afskurit hand reträtt til Danwille. På eftermiddagen samma dag kunde Meade förena fig med Sheridan, dit äfwen Grant sjeli skyndat för att wara närwarande wid anfallet. Torsdagen fick man weta att Lee marscherade westerut, hwarföre unionstrupperna ilade efter i samma riktning. Snart derefter började striden och sedan äfwen Sheridan anfallit i flanken med favalles riet blef resultatet afgörande. Flera tusen fångar, der ibland generalerna Ewell, Kershaw, Button, Corse, Des bare och Custis Lee föllo i Sheridans händer; äjwensom 14 kanoner, många fanor och ett fort antal wagnar. På en flråfa af 2 miles war wägen beströdd med tält, bagage och ammunition. Flera gånger försökte fydtrups perna hälla stånd, men drefwos ständigt på flykten, och endast natten hindrade en fullftåndig upplösning af Lees återstående arm. Slutresultatet är kändt. Lees armå, bestående ännu för 6 månader sedan af 80,000 man, till största delen gamla kärntrupper, finnes icke mer; hwad af deusamma fanns qwar har sträckt wapen för general Grant.