as enligt 1648 åre Konvensionsstodaa hwilken icke ore för sednare tider och förhållanden lämplig, stämdes efter billiga grunder, få att a ena sidan press tskapet ej saknade nödig utfomit, och å den andra sidan mogen icke betungades med oskäliga afgifter; och anbes ude Kongl. Maj:t derföre i nåder, såsom förberedande gärder, hwilkas widtagande ansags erforderliga innan igon allmännare och bestämd reglering ar kyrkowäsendet v Gotland kunde komma i fråga: 1:o att Kongl. Kammar-Kollegium skulle låta, efter för orten gällande skattläggningegrunder. uprrätta förs g till det Eronostioude belopp hwarje hemman på Sots and borde utgöra; 2:o att Konungens Befallningshafwande skulle hålla mmanttäden disttiktwis med ombud walda ar förfam: ngarne och ar presterskapet, derwid borde upprättas förs ag till den tertial tionde, — få wäl för bwarje förs unling i det bela, jemjörd med hwarje annan förfams ing, fom eck för hwarje hemman inom församlingarne mån af def godhet och afkastning. — bwilken ansägs illigen funna till presterskapet utgå; dot med rätt för stjamlingarne, att inom sig föresla en annan fördelning nellan hemmanen af det tertral:tiondebelopp, fom hela stiamlingen blefwe anfedd böra utgöras samt 3:o att omsörmälde af församlingarue och presterskapet valde ombut. med K:o Bejallningobajwande till Ordrös ange, skulle upprätta förflag till en billlg upyskattning f alla på Gotland befinilige Kyrkoherdes och Kapellands oställen, utwisande den behållna infomft fom deraf kunde åräknas. Och wille Kongl. Maj:t, sedan samtlige nu anförde örbetedande ågärder blifwit fullbordade, ånvo taga åtena et i öfwerwägande och efter tillförluligt utredda förhåls anden fatta nådigt beslut. För werkftälligheten af hwad Kongl. Maj:t sålunda i åder förordnat, inträdde ett nytt uppehåll iragano föds ing, först derigenom, att åtgärderna för upprättandet sf det t första punkten anbefallda Förslag öfwer Eronos iondebeloppet. skjutsades fram och äter emellan K. Kams nar: Kollegium och Å: Bejallningohafwande i länet, tundom sades å sido, men åter drogs fram i följd af den ihärdighet, hwarmed ortens dåwarande rifadagsfuls näktige för bondestandet, Jngemund Odin Ordwalls Linde, wod rersonliga soreträden bade inör Kongl. Maj:t och i K. Kammar-Kollegium, påvrkade def slut; och ick mindre än jju år aqengo från det att den nå diga befallningen om det, fom det will synas, enkla Förs laget ulgick, till def det är 1850 (1854 2) ar Kongl. Maj:t i näder iastställdes med det refultat att Kronans 3 delar ar Gotländska hemmanens tionde blef wid pass 2 3 tunnor spanmal, hälften råg och hälften korn, Ofmwers hufwud för hwarje af landets hemman. Häraf kunde det wäl jvnas fom att då F:delar af en tiondeskatt, grundande fig på jordbruks förhållanden, hwilka genom lagliga skattläggn ingedtgärder utrönte (1747) samtidigt med det att den etthundra år förut (den 20 September 1648) tillkomna SKonventionssftadgan ar Res geringen faftitålldes, utgjorde 33 tunnor, den återstående J:delen ar bemmanend tiondeskatt, hwilken tillkomme pres sterskapet säsom tertial borde wara häliten mot Kronans eller 1 4 tunna soanmål, eller i det hela Fem tunnor, och att fåleded ej något widare bråf warit beböfligt; men pres sterskapet, fom alltigenom ifrigt insisterat på att få 1648 åre föreskriftet tillämpade på 1848 års utwidgade jords buufasrörhällanden, kunde ingalunda förmås till eftergift; — od) jordegarne hafwa nödgats art hit iills foga fig efter dess wilja. Med behandlingen af de i 2:dra och 3:dje punkterna af 1843 års Kongl bref anbefauda åtgärderna har det icke hellet gått fort, mahända fåfom en följd af de bes jwärliga och widlyftiga kollationeringar med sednare tiders geometriska fartor, fom blef länets förste Landtmätare uppdragen, sasom kontroll å ömse parters uppgiiter och för utrönande af öppna åkersarealen få nära, fom möj ligt. — Huru härmed än må wara, få blef dock följden den, att de i nämnde punkter af 1843 års Kongl. bref anbefallda sammanträden först åren 1860 och 1861, eller tio år senare än Kongl. Maj:t faftitällde kronotionden, tommo till stånd under ledning af dåwarande Candshörs dingen i lånet, numera Dhwerftåthållaren m. m. Friherre Bildt, fom med fin öfwerlägsna förmåga fynts hafwa bringat frågand sednare delar till fådant slut att klagan deröfwer från ingendera sidan afhörto, utom hwad tiondes guwarnes byggnadoskyldighet i prestgardarne anginge, bhwilken fråga, wål bringad å bane, aj Landhbördingen Bildt antogs ej böra i sammanhang med tiondesregles ringen behandlas, och den fit derföre förfalla; lemnande boggnads-skyldigheten å vrestgårdarne såjom ett qwarftås ende asämjofrö emellan presterne och deras åhörare. Under den 26 September 1861 affärdades till Kongl. Maj:t från K:o Bejallningohafwande, fjammanträded-förs handlingarne och derwid uppgjorda förslag, om hward des taljer, fäsom icke i fin helhet offentligen meddelade, här icke funna widare anföras, än att, med hemställan om 1648 års Konventionssfadgas uppbäfvande, hela Kros