landen höra naturligtwis till de wanliga som knytas till berättelserna om en länge hotad stads eröfring och de äro i detta fall säkerligen till en del sanna. — Nära fyra år ha förflutit innan det lyckats unionisterna att sätta sig i besittning af denna plats, som utgjorde den förfta ut: gångepunkien för den sedan få blodiga kampen, och under det att denna omständighet torde innebära den båsta måttstock å den uthållighet och motståndekraft, hwaraf södern är i besittning, framgår det med hwarje dag tydligare, att utz hålligheten ide är förswagad, motståndekraften ide böjd, och att säkert mången hård strid förestår innan Norden antingen utmattadt af kampen eller såsom segerherre sticker swärdet i skidan. Wi hafwa ofta förut warit och funna ännu bli wittnen till mången egendomlig wänd:s ning i denna förbittrade kamp och dessa wändningar funs na möjligen under stridens sista phase bli af långt större betydelse, äfven för de europeiska nationerna, än de för regående. Om man kunde fåtta lit till korrespondenter från Berlin till andra tyska tidningar, få skulle Preussen mas ra sast beslutet att ide jemka ett jota i fina framställda fordringsanfpråf, samt att det ämnar steg för steg befästa fin position i hertigdömena, obekymradt om den österrikiske kommissariens motstånd — men få mycken halstarrighet är wäl knappt att förutsätta. Dock anföra flera forres spondenter bewis på, att Preussen ämnar viktigt sätta fig fast i hertigdömena och ej få lätt släppa sitt tag. Så lår Preussen genom underhandling med baron Erlanger i Frankfurt förskaffat sig rätt att besätta 3 af platserna i de sleswigska jernbanornas direktionsutskott med preuss siska medlemmar, hwilka tre ha den wigtigaste delen af jernbanedriften i fina händer, hwarigenom Preussen i werkligheten kommer att styra hela det sledwigska jerns bane wäsendet. På samma sätt lår det förhålla fig med telegraf: och postwåsendet. Marinetablissementet i Kiel skall skyndsamt påbörjas och hertigdömenas anslutning till tyska tullföreningen hopvas man ha werkställt till d. 1 Juli — tiden för iransk-preussiska traktatens trädande i kraft — och man är nog sangvinisk att tro, det österrikiske civils kommissarien icke skall lägga något hinder i wägen för allt detta. Marskalk Bazaine lärer, enligt ett i Paris allmänt spridt rykte, enträget anbållit om förstärkning af franska trupperna i Meriko. — Enligt ett telegram har marskalk Bazaine intagit Oajaca, hwarwid 7,000 merikanske infurs genter blejwo tilljångatagne och Porfitio Diaz dödsskjuten. — Franska konsuln i Matamoras har blifwit bortjagad. J en officiös korrespondens till Elberfelder Zigberättas, att kronprinsen af Preussen wid en fest hos grejve von Redern hållit ett tal och bestämdt uppträdt mot hertigdömenas annekterande af Preussen. Representanternes hus i Washington har bewiljat ett lån om 600 mill. dollars i öfwerensstämmelse med rege: ringens förslag. Kejsar Napoleon Har råkat i fora bekymmer för Mexico, och i ministerrådet har warit ett stormigt uppe träde. En af ministrarne gick få långt, att han yttrade det Mexico kunde blifwa för det andra kejsardömet hwad Svanien war för det första. Kejjaren råkade i wrede: 2Bå ett återtog wore ide att tänka, få länge franska fas nan swajade i Merico, d. w. s. att det nyligen uppräts tade kejsardömet kommer att upprätthållas. J få fall förestår ett långwarigt och blodigt krig. Times tager för gifwet att, få snart Linloln under kufwat födern, bommer han att börja krig med Eng. land. En mängd nordamerikanare deltaga redan i fejs den mot kejsardömet i Merico och det fer således ut fom ett amerifanfetsengelfe-franfet krig wore förestående.