Om Gotlands Nationalbewäring. (Spaltjollnad af L. F.) Under denna rubrik hafwa wi funnit uti N:r 40 af Nya Dagligt Allehanda en kortjattad, men sakrik artikel angående bestämmelserna för det system, hwarpå provins sen Gotlands förswar är ordnadt. Uti denna artikel förekommer följande anekdot, om den numera upphörda afdelningen pifenerare, eller den del af förjvarskrafters na, fom bestod af mån emellan 50 och 60 år, och hwils ken anckdot wi göra of ett nöje att här återgifwa. En corps, fom wid underdejälels exetcismöten på det s. byrummet utanjöt Wiobo ådrog jig en särskild uppmärksamhet, war pikenerarne eller fom de wanligtwis kollades pifgubbarne. Den mar särdeles komisk att åse. Manskapet besiod till mesta delen af bondgubbar, tlädda i den här bland allmogen allmänt brukliga drägten grått, ofärgadt wadmal samt böga swatta filthattar. Wapnet utgjordes af en pif, fom i öfre ändan mar formad fom ett ford. Wid bewäringsmötena war det naturligtwis alla geckelmakares bögsta nöje att samia fig omfring denna elu-ttupp för att åfe erercifen. Och det war en exetcis att skratta fig förderfwad åt, alldeles i Swen Dufwas maner. Gubbarne, till bå jten toade och till hälsten sörargade öfwer att wata sötemäl för en få twetydig uppmätksamhsset, handterade på det mest ta