(Jnsåndt). Om bewillningen. Äfwen efter senaste Bew. Förordn. skall för jordbruks fastighet erläggas i bewillning 3 öre för hwarje 100 Ror uppskattningswärde; för all inkomst af kapital, d. w. s. ränta af utlånade eller räntebärande obligationer hos penningjörwaltande werk eller enskildta insarta pens ningar m. m. samt af arbete, hwartill räknas all den inkomst, fom erhålles af rörelje, yrke och tjenst 1 Ror för hwarje 100 Rör beräknad å behällna inkomstbeloppet. CFåledes betalad för en jordbruksfastighet tarerad till 50,000 i bewillning a 3 öre pr 100. . . 15 Rdr. För räntan på 50.000 Rdr, fom å 6 prec utgör 3.000 Rdr samt för lika stor inkomst aj yrke, rörelje och tjenst, a 1 Rdr pr 100.. .. 30 Roe Man tyckes således hafwa ansett, att den behållna inkomst, fom erhålles af en 50,000 Rdis jordbrukofastighet endast utgör 1,500 Ror. Ekulle en sådan egendom ej lemna flörre bebällning. så är det underligt, att någon i jords bruköfasligbet nedlägger ett kavital för bwilfet han fan få dubbelt få mydet i ränta, eller om bewillningen, 30 Rdr afdrages, 2,070 i stället för 1,485 af jordbruket, om äfwen från denna behållning, bewillningen afdrages. Afwen om han utlånade denna behållning, hade han 497 Rdr mindre. Men då man ej gerna fan antaga nettobehådningen af en 50.000 Rdrs jordbrukefastighet till mindre än 3,000 Ror, få är det en tydlig orätts wisa, att för inkomst af kapital, yrke, rörelse och tjenst, skall betalas dubbelt få mycket i bewillning fom för jords brnkssastighet. Felet ligger i beräkningen af blott 3 öre för hwarje 100 Rdr af uprskattningswärde. Se här en genom riktiga beräkningar conftaterad uppgijt. I bemman, taxreradt till 15,000 Nor. Nettobehålls ningen, d. w. s. sedan alla kostnader, utgifter och skatter blifvit afdragna, wisades wara omkring 1200 Rdr. Bes willningen för hemmansdelen utgör . 4 Rdr 50 öre. En tjensteman med 1,200 Rörs lön eller en yrkeds idkare med samma summa i behållen inkomst eller en kapitalist med samma summa i ränta erlägga i bewillninnn.. . 9 Ror. w 300 Ror äro bewillningofria då ej behållningen upp: går till 1,800. De flesta hemman hår å landet äro för lågt tarerade. Men likwisst finnas de, fom råvrka nedsättning wid blifs wande taxering; kantänka för det sädedopriserna för förs flutna året warit låga. Hwarje landthuehållare bör wäl weta, att någon bestämd beräkning på den werkliga ins komsten af en jordbruföfaftighet ej fan göras på mindre än 10 eller årminftoue 8 år. Nästa år ja äfwen i år funna sätespriserna blifva hälften högre ja dubbelt så böga; men då lärer ingen förhöjning i hemmanewärdet ske; tillo åter någon utsigt wisar fig, att funna få desto större lån, ju högre hemmanets tarervingåwärde är; då kanske många, liksom det skedde för några år sedan, fjelfz we påyrka förhöjning. Samman tager man sädespriserna för de 10 senasle ären, få utgöra de i medeltal 20 Rdr för Hwete pr tunna, 13 Ror för Råg och 12 Ror för Korn,