4 mininm:m e 64sds4 . Och skall till inskrift på din grassten rista: Han var en ära för sitt fosterland. B. Presterskapets på Gotland lönereglering. Denna, i mera än ett afseende, för land och folk wigtiga samhällsfråga synes numera wara kommen på den wäg, att den, åtminstone förr eller sednare, en gång skall bringas till slut genom åtgärder af den sistlidne år konstitnerade Nämnd, fom redan trädt i werksamhet; och det torde, wid sådant förhållande, måhända hwarken sakna intresse eller nytta, synnerligast till upplysning och ledning för de Nämndens ledamöter, fom församlingarne komma att wälja, att ett sammandrag med thy åtföljande erinringar, hwad i frågan hittils förekommit, lägges frams för allmänhetens ögon. Derwid år särskildt att märka, huru en wiss samhälloklass intresse för en lag, gifwen för de förhållanden, fom egde rum för öfwer 200 år tills baka, kunnat, understödt af formler i wår lagskipning, synnerligast den ekonomiska, hittills uttenja den ännu til stor del på framtiden beroende frågans slutliga pröfning och afgörande i mer än ett halft århundrade eler öfwer fulla femtio år, hwarunder densamma skjutsats fram och åter emellan myndigheterna, såsom härnedan wisas skall. Redan den 29 November 1811, uti då ingifwen underdånig skrift, anhöllo f. d Kammarskrifwaren DL. F. Degen och husbonden Johan Roswall, å Gots lands allmoges wägnar, att Kongl. Maj:t, med afseende å det för jordbruket tryckande, fom låge i presterskapets genom 1648 års Konventions-Stadga bestämda aflöning, måtte i Nåder utfärda en uttrycklig förklaring öfwer nämnde stadgas tillämpning; och i anledning af denna framställning infordrades presterskapets på Gotland, Cons sistorii i Wioby samt K:s Befallningshafwandes i lånet underdåniga utlåtanden. Presterskapet, bestridande all rubbning i fin rätt efter KonventionseStadgan, åberopade fig, till stöd för sitt bestridande, på priviligier; och Cons sistorium samt K:s Befallningshafwande anförde att presterskapets, under dåwarande förhållanden, utgåens de rättigheter, ide skäligen kunde nedsättas under hwad presterskapet medgåfwe; medgifwande hwarpå många bedröfliga exempel bäde från den tiden och från sednare tider kunde anföras. — Consistorium oh K:s Befalls ningshafwande ansågo dock att, om de många på Gotland warande små pastoraten sammanslogos till ett min: dre antal och walrätten afskaffades, en allmän tionde s-fättning wore åstadkomlig, genom hwilken allmos gen lindrades, presterskapet kunde winna en anständig bergning, samt lärowerket behöfligt understöd. — Man har här swårt att inse, hwad walrätten och ås rowerkets understöd hade med tiondesregleringen att göra, om icke, hwad den förra angår, då (liksom än i wåra dagar torde ske) de wäljande före walet bestämde fin pastors aflöning, och beträffande det sednare, att möjs ligen genom pastoratens fammanflående, en del af Eros notionden kunde indragas från presterne och anwåndas till understöd för lårowerket. — Djwer hwad sålunda blijwit föreslaget begärde och fingo fullmäktige för Qots lands bondestånd, wid 1812 års riksdag, afgifwa underdånigt yttrande; derefter Kongl. Maj:t, uti nådig ferifs welse till K:s Befallningshafwande och Consistorium på Gotland, den 23 Juni 1813, dels förklarade, att om missbruk wid presträttigheternas utkräfwande på Gotland egt tum, fådant ide tillhörde Kongl. Maj:ts omedelbarliga upptagande, utan borde i laga ordning anmälas och pröfs was, och dels anbefallde K:s Befallningshafwande att, i samråd med Consistorium, söka bilägga alla stridigheter och tillwägabringa billiga öfwerenokommelser om pas storaliernas utgörande, samt att, i sammanhang dermed, uppgifwa förslag till jemnkning och sammanslåenende ef Öns pastorater. — Om hwad sålunda blifs wit K:s Befallningshafwande och Consistorium anbefallt att fullgöra, synes desse myndigheter wid werkställigheten ide kunnat fig förena, enär K:o Befallningshafwande för fig hemssällt, att i länet befintlige 43 pastorater skulle sammanslås till 24, och derefter lämpad tionde utgöras; men då detta förslag delgafs presterskapet och förfamlins garnes ombud i sammanträden den 14 och 15 September 1813, antogs del ide, utan yrkade presterskapet högst tio, minst sju tunnor i tionde af hwarje helt mantal, samt dessutom hela beloppet af öfrige efter Bon: ventions:Stadgan utgående presträttigheter, hwars emot tiondegijwarne i olika socknar, allenast bjödo från 3, 4, 5, 6 ill 7 tunnor spannemål i tionde af hwarje helt mantal; äfwensom förslaget om pastoraternas fammans slående, enhälligt afstyrktes af presterskapet, men antogs af ombuden för 60 socknar och bestreds af ombuden för 32. — Härefter och sedan flere andra af K:s Befallz ningebafwande framssällde förslag. rörande prefträttigheters nad utgörande, pastoratens sammanslående och om ett förs ändradt walsätt, blifwit fåmäl af de flefte bland förfams lingarne fom af presterskavet förkastade, föresloa K:s Bes