Fort Fisher fortfarande bombarderas. — DO —ö—ö— ISefo:revy. En officiel preussisk tidning har nyligen förkunnat, att förberedelser träffas till en ny kamp i Polen oh otwifs welaktigt är, att omständigheter företett fig, fom äro af nog wigt att åter hänleda uppmärkheten på de polska förs hållandena. Jnom polska emigrationen råder stark rös relse och det heter att i lithauiska Samogitien förberedes ett nytt uppror. Också skall det wara fråga om en lands stigning från Östersjön i Samogitien. Om tiden för utföc randet höres dot ingenting. — Såsom betecknande för friheten i den Nordamerikanska republiken förtjenar anmärs kas, att presidenten utfärdat en ny passförordning, fom yts terligare skärper de redan förut stränga passföreskrifterna — detta sedan de för den fria rörelsen få hindrande pafs föreskrifterna allmänt upphäfts i gamla werldens s. k. des spotiska stater. De sista underrättelserna från Nordames rika låta ytterst ogynsamt för de konfedererade. Shermans djerfwa plan, att framtränga till Sawannah och derigenom sönderdela konfederationen i tre delar har ide blott fulls komligt lyckats utan han har äfwen tagit Sawannah, som förswarades af Hardee. Stormningen af Fort Fischer har dot blifwit tillbaslaget. Kriget lärer emellertid häris genom lika litet få anses wara nära sitt slut, fom det mar wid förlidet års ingång. Redan då klagade sydstaternas president öfwer den för krigets fortsättande ogynsamma ställningen, och få klagade han mid kongressens sista öpps nande, Ånnu äro både Richmond och Charleston i res bellernas händer, ännu är Mobile ointaget. J förra Jan. månad beskjöts Cbarleston och exploderade Fort Sums ter; det förra är ännu ointaget, och skadan på Fort Sums ter har warit af intet inflytande. Med de uppslag i de nordamerikanska förhållandena, som de sista dagarne af det förflutna året lemnar, är utsigten, att det nu ingångna året skall blifwa det sista krigeåret der, ganska ringa. Lincolns wal till president för ytterligare fyra är är ett ins segel, tryckt på nordstaternas eröfringspolitik mot södern, fom bär den wackra skylten: Manweriets upphäfwande; men under denna ffylt dölja fig helt andra passioner, och dertill mycket låga passioner. Slafwerifrågan fick gälla såsom upprinnelse till oenigheten emellan norden och för dern, ehuru det ej är twifwel om, att såwida icke afivogs bet och afund emellan de politiska partierna tillkommit, få skulle slafwarnes öde endast intresserat några få ideas listex, oh dexas angelägenheter wisserligen ej ansetts wige tigare, än att de kunnat uppgöras på fredlig wäg, och säkert torde wara, att om icke andra hinder för en fredlig uppgörelse funnos än slafemancipationen, så skulle kriget snart sluta. En af Konungens Befallningshafwande härstådes utfärdad kungörelse af den 20 sistl. December är af olltför märklig egenskap för att icke underkastas en allmännare granskning. Nämnde kungörelse är affattad i twenne afdelningar oc) berör äftven twenne olldeles olika ämnen. Widtommande förra afdelningen, få innehåller denna ett från Hr Milttärbefälhafwaren, Generalen Gyllenram til K:s Befallningshafwande, eller Hr Landsböfdingen Gyllenram, ingijswet förslag till tider under Mars månad, wid hwilka wapensynerna skola ega rum, med begäran att kommunalstämmorna häröfiver måtte fig ottra; — och tåga hwad man will om detta förslag, få fan dot ide nekas, att bir kompanichefers utgifter komma att derigenom förökas. Beträffande åter sednare afdelningen, få har man der ett nytt förfök til inskränkning af gotländska folkets fjelfdestämmanderått i affeende på Konventionen, och til for öfwerraskning synes denna gången ett sådant försöt hafwa utgått från Konungens Befallningshafwande. Wisserligen andrages såsom skål, att det foneå K:s Befb. serdeles lämpligt samt ledande till vesparing af tid od winnande af mera enkelhet, att frågor fom enligt konventsonen rörande national-bemåringen böra afgöras genom öfwerenskommelse emellan militär-Sefälhafwaren och länets inwånare, dlijwa sLehandlode af Landstinget i stället för af hwarje kommun ferskildt; men flera omständigbeter hafwa på fednatre tiden inträffat, fom berlagligtwis gifwit berättigad anledning til misstroende för alla förslag som hädanefter kunna ifrågakomma i afseende på ändringar i konven tsonens stadganden; man har nemligen alltid förmårkt en wiss åtrå att wilja skärpa folkets skyldigbe ter med softe ttll inskränkning i rättigheterna. Det nu ifrågakomna förslaget, att hela gotlåndska folket skulle öfwerlemna fin i konventionen bewarade beslutanderätt åt ett fåtal eller åt Landstingsmännen, synes mig wara ett lika djerft fom farligt försöt rittadt emot konventtonens ömtåligasle och wigtigaste bestämmande, i synnerhet med afseendet på sostemet att til ordförande i landstinget tillsåtta Landshöfdingen, hwilket bårwidlag bör wäl shogrommas. Med tillfredsställelse har man också redan erfarit att åtskilliga kommunalnämnder afslagit K:s Befallningshafwandes förslag, och de fom ännu ide handlagt frågan torde wäl också finna, att de anförda skålen för förändringen ide äro af sådan wigt att man derföre bör bortfafta den dyrbarafie af ala menskliga rättigheter — eller att åjwerlåta den fria kommunala beslutande rätten åt en institutson, fom ännu är alltför ny att tillegnas ett få stort förtroende. Boliwar. (Soflands landthamnareontra Wisbn hamn