Madrid d. 17 Dec. Mnunisterkrisen slutad. Mars vaez stannar qwar. Newyork d. 8 Dec. Lincoln förklarar fig i sitt budskap besluten så wäl att fortsätta kriget till dess syd. staterna blifwit fullkomligt underkufwade, fom att upps häfwa slafveriet inom Förenta Staternas hela område. Följande äro de sista, den 3 December daterade, uns derrättelserna från Newyork: Ridmond LWhig antager att Grant hade sändt trupper til Port Royal för att operera i samband med Sherman. Det berättades att de båda flyglarne af Shermans arme hade försökt sätta fig i förbindelse med hwarandra. Ett försök af denne general att upprätta en direkt förbindelse med den i Beaufort warande unionåbefättningen lärer hafwa blifwit i närheten ar Samwannafloden af de Fonfererade tillintets gjordt. På befåftningsarbetena i Augusta svsselsatte de konfedererade 5.000 negrer. — Åfwen wid Alexandria i Louisiana uppfördes af de konfedererade starka befåftningas werk, hwilka skulle göra det för unionskanonbåtarne os möjligt att tomma upp för Red Riwer. Hr Allen, fes paratistguvernören i denna flat, hade i Shrewport orgas niserat 10 negerregementen, hwilka der arbetade på förs skansningarna, men tillika regelbundet inexerceras. Gu: vernören Allen bar uppmanat de konfedererades regering att införlifwa dessa regementen med den reguliera armcn. — Eydstatsgeneralen Hoods trupper gjorde demonfratios ner mot Murfreesboro och Nashwille. Unionstruppers nas snabba återtåg efter slaget wid Franklin antogs wara en fFrigölift. Nordstatsgeneralen Stedman sades få i Hoods rygg, få att denne sannolikt befann fig mellan twenne eldar. — Enligt ett telegram i ÅBerlingske Tidende, grundadt på ännu senare underrättelser från Newvork af den 8 Dec., skulle Hood hafwa blifwit flas gen wid Murfrecsboro.