Utrikes. Det danska riksrådet, eller egentligen folkethinget, syned på allwar hysa farhågor för någon afsigt hos res geringen att i frågan om freden sätta fig öfwer grunds lagen och att möjligen detta faktum skulle fomma att uts göra början till en fortsatt reaktionär brytning med före fattningen. Såsom låsaren erinrar fig, hade dr Birkedal för fort tid sedan förklarat fig wilja framställa en inters pellation till regeringen, hwars mening war, att afträs dande af danskt land utan riksrådets bifall wore ett brott mot grundlagens 15:de I och en handling fom fule rubba grundwalarne för konungens thron. Wi se af ett telegram i UB. att detta förslag warit underkastadt vo tering oh att thinget med 42 röster mot 23 bifallit ins terpellationens framställande. — Widare har åfwen amte mannen och förre ministern Orla Lehmann i landsthins get anmält fin afsigt att iramstålla följande interpellas tion: Erkänner regeringen riksrådets fortfarande myndig: bet beträffande alla de dettamma förelagda ärenden, oats tadt territorialområdets instränkning, intilldess förändring af författningen fan i laga ordning ega rum? Crfåns ner regeringen widare, att konungen icke fan utan rifös rådets famtyde regera öfwer från monarkien afträdt land. J Börfenhalle för d. I d:s yttras: förhållandena Italien förete det sorgliga peripektivet att ett inbördes krig tyckes wara nåftan oundwikligt. Under hand hör man talas om miniftörföråndringatr. Newyork d. 30 Juli. Sherman drager fig tills samman wid Atlanta. Lees angrepp på general Butts ler wid Bermuda Hundreds blef tillbakaslaget. General Grant har med twå corpser framryckt på nordliga sidan af Jamesfl oden och har förskansat sig på ett afstånd af 10 engelska mil från Richmond. Belägringen af Peters burg skall uppgifwas. De konfedererade ha fwa intyckt i Chambersburg i Pensvlwanien. Berlin d. 10. Sedan Hannover besatt Lauenburg skall Preussen härför affordra de resp. regeringarne räs kenskap. Wien d. 8. Hannover skall, om Förbundet icke är i stånd att utwerka upprättelse, draga sina trupper ur Holstein för att icke utsätta sig för att ånyo förorättas. Madrid d. I. Roticias yttrar: Regeringen skall till följd af den i Madrid herrskande jäsningen träffa nödiga mått oh steg. Om fredsunderhandlingarna mellan Danmark och tyska stormakterna lemnar oss sista posten inga undere rättelser, men den engelska liksom den franska pressen sysselsätter fig nu lika lifligt fom någonsin med den dans ffa frågan och de europeiska makternas ställning till dens samma. Den officiösa pressen i Frankrike har på feds nare tiden haft godt om skarpa ord mot Tyskland och den engelska pressen står fortfarande öfwerhufwud på Danmarks sida. Om slaget wid Atlanta d. 22 Juli meddelas nu att det skall hafwa kostat unionisterne minst 2000 och fevas ratisterne 7000 man. Bland de fallne war general Me Pherson. Följande dag begrofwo båda parterna under en fort wapenhwila fina döda. — En afdelning af Guns ters corps under generalerna Awerill och Crook skall d. 24 Juli hafwa blifvit slagen wid Winchester af fyds statsgeneralen Early och genom Martinsburg drifven tid Harpers Ferry. Generalerne Awerill, Kelley och Mullis gan berättades hafwa stupat, hwarjemte unionisterne defs utom förlorade mycket folk och kanoner. De Ffonfederes rade hade åter besatt Martinsburg och börjat förhöra Baltimore-Obio-banan. Anstalter widtogos till afwärs iande af ett nytt infall af de konfedererade i Maryland. Unionsgeneralen Smith hade, sedan han i flera ffärs mytslingar slagit Forrest, återwändt till Memphis för att åter förse sina trupper med lifemedel och ammunition.