Sin kärlek till Fosterön, till wetenskaperna och till den studerande ungdomen ådagalade Köhler, när han res dan år 1846, i då upprättadt testamente, förordnade, att hela hans utiwalda och dyrbara samling af wetens skapliga böcker samt farts och planidaverE fule tillfalla Gotlands Nation i Upsala, hwarförutom han till nämns de Nations bibliothekokassa förärade en tredjedel af fin öfriga qwarlåtenskap, hwilken summa skulle anwändas til boksamlingens transport och kompletterande. Båda dessa donationer hafwa nu efter hans död kommit Gotlands Nation tillhanda. Boksamlingen, bestående af wärdefulla arbeten i omkring 400 band — flertalet deraf äfwen till det yttre utmärkt —, har blifwit en dyrbar förstärkning af det förut föga betydliga Nationdsbibliotheket. — Ur testamentet må, för att karakterisera gifwarens ädla fins nelag, ett litet utdrag här meddelad: Förmådd til dessa donationer — heter det der — af tacksamhetens pligt, som Testator städse aktat wara den största, skönaste och heligaste, samt af sin önskan att gagna särdeles de mindre bemedlade af den flus derande ungdomen, har han derwid också warit lifwad af den hugnesamma tanke, att bland denna ungdom många ädelartade ynglingar med håg och sinne för grundliga studier finnas, hwilka, under fortgången på det wanskliga lifwets wädjobana skola, lika med Tes stator, komma i erfarenhet af, att af alla timliga skatter den wetenskapliga kunskapens är den största och skönaste, såwäl till det högre wetandets gudomliga art i och för fig sjelf, fom och till de fig derifrån härles dande iteernad makt ech kraft, att upprätthålla och stärka den få ofta, i mödornas werld, swigtande anden. Köhler afled i Stockholm d. 3 Febr. 1864. J 23 år begagnades af honom — alltid tåligt — det tunga, beswärande träbenet, och på äldre dagar framskred han, med tunga fjät, på den jord, som nn i sitt moderliga sköte återtagit stoftets bräckliga hydda, derifrån den fris gjorda anden flygtat till de rymder, dit den fromme, redlige mannen få ofta sände fina böner och blickar. Frid öfwer hand stoft! Ära åt hand minne!