beral ömsom grå; men på åldre dagar har han wåndt fin håg från werlden oh på sistone slagit fig på froms leri, med stark lutning åt läseri. Derföre är hand ars bete i den riktningen af ett wisst intresse. På tal om teologi, påminner jag mig hafwa fett, att man i det namnkunniga glada Upsala gifwit Pros fessor Boström, författaren till det nyligen utkomna ars betet: Anmärkningar om Helweteslåran, namnet Hin ondes Befegrare, hwaremot Professor Beckman, — Mvils ken i en motskrift welat wederlägga den förres påstående: att ingen ewig osalighet finnes och att icke heller läran om djefwulen och helwetet kan låta förena sig med den obestridliga sanningen att Gud är allgod, — har erhållit benämningen: Hin ondes advofat . — Äfwen har den ofwannämnde Heliweteslärans? litteratur erhållit en has stig tillwärt, naturligtwis af ganska blandadt innehåll. Jbland annat förekommer uti ett sådant arbete följande pikanta strof: Satan bör känna fig rörd; ty teologerna, röda af ifwer, fäkta för hans existens wärre, än gälde det Guds. Såsom någonting framstående, hade jag wisserligen nu bordt omnämna Sällskapet D. B. W:s högtidliga firande af dess 50:de årsdag; men båda wåra tidningar, och en brefskrifware i Dagligt Auehanda? hafwa redan temligen omständligt afhandlat detta ämne. G. L:s nu. T:s uppgift, att den Fl. 12 midd. gifna saluten tillhör de nämnda festlighet, bör dock sålunda beriktigas, att den rätteligen mar: den loyala och officiella glädjeyttringen öfwer H. K. H. Hertiginnans af Ostergöthland, Prins sessan Sophias lyckligen uppnådda 28:de födelsedag. — En nyhet, hwars om nämnande nu jag hoppas icke skall såra grannlagenheten, will jag i sammanhang härmed meddela, nemligen den, att tvenne ledamöter och ford ne skolbarn bafiwa i dessa dagar förärat Sällskaper en ide obetydlig donation i penningar. Boliwar.