förklaringen att Han dermed icke wille hafmwa uttryckt någonting isoleradt och inskränkt, utan twertom det fos lan, med full uppfattning af Gotlands folks och nature lynne, må blifwa en lifaktig representant af ett fanns skyldigt framåtskridande i Gotländsk landthushållning, werkande på folket och jemt hemtande friska krafter från folket tillbakai. Olyckligtwis är den bifogade förklas ringen eller beriktigandet ännu mera dunkelt och öfvers flödande af obestämda uttryck än det som skolat förklaras eller beriktigas. Jcke brytas nya banor eller tillwägabringas nya bätts re riktningar genom tomma ihåliga fraser! Den som i likhet med Hr Kolmodin anser sig kallad att påpeka förs bättringar och nya ändamålsenliga riktningar borde wäl också kunna tydligt och klart angifwa hwad hans mening och syfte är och icke liksom inswepa sig i en mantel af klingande fraser. För öfrigt fan det swårligen wara möjligt att landts hushållningen på Gotland hwilar på andra grunder än dem fom wetenskapen och allmänna erfarenheten gifwa wid handen. Det skulle wara högst intressant och lärorikt om Hr Kolmodin, som sjelf å sin faders egendom Stenstugu i Endre förestått den första landtbrukoskolan på Gotland, wille meddela hwad han tillgjort för ästadkommande af den förordade folkeligheten och )provinsiella riktningen samt hurn det Gotländska folks och naturlynnet af 002 nom uppfattats under det skolan war å Stenstugu uns der hans wård och ledning. Månne skolan då i berörs da afseende wäsendtligen skiljt fig ifrån hwad den under andra föreståndare sedermera blifwit? Det är en als mänt erkänd sanning att den anda och riktning en inrättning erhåller genom sin första styresman och or: ganisatör wanligen fortlefwa följande tider under andra styresmän. Det är derföre så wigtigt att en inrättning just wid fin början faller i goda händer, hwadan Sote lands landtbruksskola må wara att lyckönska, fom til fin föreståndare erhöll Hr Kolmodin, hwilken kunnat och bordt åt densamma gifwa den folkelighet och provinsiella riktz ning, hwarom han nu så grannt ordar. Hwad angår beslutet att tilldela 25 Rdr såsom be: flädnadshjelp åt hwarje wid skolan antagen lärling, få synes Hr Kolmodin, fom warit en aigjord motständare till berörde beslut, numera, således förmodligen wid närs mare eftersinnande, tycka beslutet ändå ide wara få illa. Att underlätta studier för ynglingar genom att bis springa dem med penningeunderstöd har altid ansetts uts göra ett ändamåleenligt sätt att befordra ungdomens förs kofran, hwilket tydligen inhemtas af alla de frörre och mindre stipendier fom redan stiftats och alltjemnt stiftas till säidant ändamål. Det har påståtts att det lyckliga resultatet för lärjungarne och skolan, wid omröstningen om förenämnda beklädnadshjelp, tillwägabringats hunvuds sakligen genom ajgifna röster från Allmogen. Om så är, will det synas som skolan lyckats tillwinna sig större sympatier från allmogen än från herremännen, Hr Kols modin och hans gelikar. Mången torde juft häri finna ett oemotsägligt bewis derpå att landtbrukoskolan nu är ljolkelig eller att densamma med större wärma omfattas af bönderna än af de fåtaliga herremännen, som motars betat att förenämnde förmån skulle komma skolans lärs jungar tillgodo. Ör Kolmodin har underrättat derom att Sweriges och Gotlands kartor blifwit i skolsalen upphängda och alla årgångarne af tidskriften LGäsning för folket skänkio fos lan. Då Hr Kolmodin flrart derefter utan något ans nat samband öfwergår till den ofta hörda anmärkningen, hwars sanning aldrig warit förnekad, att hwarje under: wisningeanstalt måste hwila på ett sedligt underlag och ytterst sträfwa till ett sedligt syfte, synes det fom Hr Kolmodin werkeligen föreställde fig att kartors nppbåns gande och anskaffande af den nämnde tidskriften utgjorde ett sedligt underlag för en skoleinrättning. Men i få dant fall tages sedlighetsbegreppet särdeles knapphändigt och i en ganska inskränkt mening. Allmänheten skulle säkert bli mycket tacksam mot Hr Kolmodin om han täcktes bekantgöra det sedliga unders lag, hwarå Landtbruksskolan på Stenstugu under hans ledning hwilade. Men . ... på det att den företagna granskningen icke må få alltför flora dimensioner, afbrytes den här med tilljogande af en enda wålment anmärkning. Månne icke Hr Kolmodin gjorde wäl deri om han ej blott läste, som han onekligen gör, utan äfwen efterföljde och inom fig gjorde lefwande bibelspråket: tag först bort objelken utur ditt öga, och sedan fe till, att du Fan utr taga grandet, fom år i din broders öga. Ledamot i Gotlands Hushållnings Sålffap. öljande skrifwelse meddelas härmed på begäran alls mänheten: 5. Hr L. Kolmodin! Det parti fläckt ywit Kall, 1428 kub.-fot, hwilket Hrr Jntressentet i Noöugns kaltdruk wid Kyllevhamn godhetsfullt skäntt till härwarande brandskadade, har nu blifwit till dessa utde2. 2GO442. 8 maoft arnes wåanat har äran till Ne