a Några anmärkningar i anledning af den nu utkomna Gotlands Läns HushållningsSällskap berättelse för år 1863. Den utaf Hushålnings-Sällffapets t. f. Sekreterare Herr G. Kolmodin på Stenstugu utgifna och förmodlis gen af ledamöter i Sällskapets Förwaltningoutskott gods fända ofwanberörde berättelse torde, oaktadt fin korthet, förtjena en mig uppmärksamhet genom sin polemiska nas tur och sin rika samling af obestämda och dunkla fraser. För att börja dessa anspråkslösa anmärkningar från början, torde böra omnämnas att titelbladets innehåll: Bes rättelse uppläst i Gotlands Läns Hushålnings Sälffap på Högtidedagen år 1864, är så tillwida oriktigt att berättelsen icke blifwit uppläst i sällskapets sammankomst, utan har för ledamöterna i sällskapet alla nyhetens behag. Herr Kolmodin har funnit sig tillständigt att börja fin berättelse med erinran derom att Hushållnings-Sålls fkapet under föregåendet året öfwerskridit fin egentliga sfer med en wiss yfwerboren raskhet. År det meningen att Husdållnings-Sällskapet skall uppträda med klander å fin egen werksamhet? eller är det Herr tillförordnade Sekreteraren fom sjelf på fri hand åtagit fig fin principals upptukelse? J sanning, i wil: ketdera fallet fom hellst, ett få eget för att ide såga Iöjs ligt förhållande, att motstycke till något sådant ej lärer funna uppwisas från något annat lån, Kanhända Herr Kolmodin will härmed inleda den provinciella reform fom ban synes åsyfta i afseende på Landtbrukoskolan. Uti Herr t. f. Sekreteraren Kolmodins så kallade berättelse förekommer jemte andra godbitar följande: Bland de wigtigare ärenden Sällskapet handlagt må i främfla rummet nåmnas frågan om ÅÄgodelningsrätter: na. Denna fråga, hwars wigt under närvarande förs hållanden med hwarje dag blifwer alltmera i ögonen fal: lande, tyckes dock inom Sällskapet ide hafwa wunnit nås gon antaglig lösning; enär på den afgifna underdåniga petitionen ännu, efter nära ett års tid, intet swar följt. Man finner häraf att Herr Kolmodin i fin werkelis gen yfwerbornat raskhet är färdig ej allenast med att tillråttawisa Hushålnings-Sällffapet, utan till och med att gifwa den Högsia Statsmakten en admonition för dröjsmålet att beswara en till densamma inlemnad petition. Huru klok denua Sällskapets åtgärd warit lemnas helt och hållet derhän, men ganska osäkert torde det wara om något swar aflemnas å petitionen. Dylika Handlins gar plåga ide tillhöra dem fom utgöra föremål för för redragn ing och afgörande i Statsrådet. Då Ör Kolmodin twifwelsutan wet eller åtminstone borde weta, att ej något Hushållningssällskap, icke ens det der han war tillförordnad sekreterare, har rättighet att besluta i fråga om Egodelningsråtts organisation få är det werkligen för ett wanligt menniskoförstånd swårt att inse huru en sådan fråga fan winna någon lösning inom Hushållnings Sälffapet. Ar Hr Kolmodin nog menlös att wänta något sådant få blir den wäntan fö kerligen ganska lång. Uti Hr Kolmodins berättelse förekommer äfwen en meddelad underrättelse derom att landtbruksskolan warit en brännande (brinnande?) fråga. Månne ej härmed menas att opinionen från flera håll ifrigt bearbetats emot den nuwarande skolan och mot dess föreståndare. Då Hr Kolmodin yttrat att alla tyckas hafwa warit ense derom att åtgärder borde widtagas för att göra ins rättningen få folkelig fom möjligt, få måste enligt rifs tig tankegång häraf nödwändigt följa att skolan ide was rit eller nu är folfelig. Således framkommer Hr Kols modin i följd af fin, fåfom det synes för Elander fördes les benägna natur, med tadel emot skolans styresman och skolans organisation. Ja tillwitelsen sträcker fig derjemte tll Skolstyrelsen och de fom å Landtbrukeakademiens wåg: nar inspekterat Landtbrukoskolan, enär icke kändt är att från någon af defa anmärkning förefommit om briftande folfelighet hos nämnde skola. Förmodligen har Hr Kolmodin med sin owanliga örnblick lyckats uprtäcka hwad fom undgått få många andra sakkunniga och ers farna män. Hwad Hr Kolmodin egentligen menar med att göra skolan få folkelig fom möjligt, torde dock ide wara få aldeles klart, hwarföre han skulle gjort ganska wål om han behagat närmare förklara hwad dermed åryfs tas. Menas månne med brist på folkelighet att skolans stprelse oh organisation ide äro nog demokratiska? Uts af den följande perioden i meningen fon möjligtwis dras gas den slutsats att Hr Kolmodm anjier ordet folkelig enstydigt med eller i det närmaste motswarande ordet pros vinsiell, ty det heter widare: och onekligt är ock att lös ningen af många för Gollän dska landthushållningen mig: tiga frågor på det närmaste sammanhänga med utmweds lingen af denna underwisningsanstalt i en äkta provins siell riktning-. Twifwelsutan har Hr Kolmodin sjelf insett dunkel: