)ChbTörstwen FW CC ning wid ångjågar, m. m. Genom att en eller par gåns ger åse arbetet wid upptagningen är konsten lätt inhans tad; och det år derföxe af wigt, att allmänheten begags nar tillfället att infinna fig wid och deltaga i de arbes ten med torfupptagning härstädes, fom under instundande sommat komma att företagas af införskrifna arbetare, emedan det härtill nödiga handlaget ide gerna genom bes skrifningar fan inhemtas. Til lättnad och besparing af arbetskraft mid tort upptagningen har man flerestädes utomlands börjat ans wända maskiner af flerfaldig art och beskaffenhet; och hafwa sådane med utmärktaste framgång blifwit begagnade äfven i Swerige hos Baron Hugo Hamilton på Boo i Nerike, i det att under förliden sommar ar 12 arbetare med 4 upphemtningomaskiner upptagits 2,200,000 stycken torf, fom i brännwärde motswara 2,200 famnar wed. Efter uppgift funna dylika maskiner erhållas i Stettin för mid pass 370 Rör stycket, och lära de äfven tillvers werkas i Swerige för billigare prio. Skulle fråga deremot oli art anwända torfwen för större induftrisföretag, eller att genom utskeppning till fasta landet tillgodogöra fig denna Gotlands dyrbara tills gång, bör ett bolag bildas för beredande af s. majfins totf. Genom söndermalning, slammning och pressning fan nemligen torfwen få förtätad, att den intager blott fem tedelen aj fin storlek i det råa tillståndet, samt uppnår derigenom en hårdhet och brännkraft, fom öfwerträffat hwarje wedsort och understundom är fullt jemförlig med stenkol. De af en fransman Gballeton uppfunna förras ringssätt och redskap för torfberedning lära wara de förs nämssta och anwändas i stort i flera af Guropad tänder. På de flefta af de tyska jernbanorna, äfwensom på Ang: båtarne, anwändes maskintorf till eldning under Ängpans norna; och landet har sålunda genom tillgodogörande af sina egna tillgångar ställt fig oberoende utaf tillförfeln af den utländska stenkolen. Den wanliga tiden för torfupptagning är under Juni och Juli månader, och bör ej gerna företagas förr än starka nattfroster icke mera äro att befara, emedan frusen torf sedermera lätt förlorar sitt sammanhang och fönders smulas. Åiwen sjelfwa beskaffenheten och brännkraften hos torfwen försämras om den blir utsatt för frost eller wåta. Wid maskimtorj brukar derföre torkn ingen försiggå uti serskildta torkugnar, eller uti för ändamälet uppförda lador eller skjul, hwarnti torfworna uppsättas i flera hwarf eller wåningar, med mellanrum, få att luften får spela igenom, Wid uppsättningen i staplar bör man iakttaga, att dessa ej siällas på fur och fuktig jordmån, emedan torfiven på sådan mark aldrig torfar rigtigt Sedan torfwen blifvit hemkörd, måste den alltid förwas rad under tak. De eldstäder fom merendels begagnad för eldning med torf, äro: 1:o Wanliga rörsugnar af kakel, med stort eldrum och lifligt drag, hwilka endast förjes med en löst staende s. k. rist, genom hwilken askan nedfaller och med låtthet fan uttagas; eller oc att sjeljwa botten i eldstaden består af ett jerngaller, hwarunder en asklåda aj jernbleck ins skjutes. Man har härwid endast att iakttaga, att fpjels let aldrig riktigt tillskjutes, då ej den ringaste olägenhet af os eller torflukt låter förnimma sig. Torfwens wärs mekraft är dock så stor, att twenne eldningar om dagen hålla rummet lika warmt fom 4 wedbrasor. 2:o De uti Skåne begagnade jernugnarne, som bestå af 5 st. flata gjutna jernstifwor, hwilka un falsar fams manjogas och med ett slags kitt göras få täta, att ej rör ken intränger i rummet. Eldningen sker härwid utifrån köket, genom den 6:te öppna sidan. Ugnen blijwer lätt upphettad, samt underhåller en jemn och god wärme hela dagen, hwarjemte snyggheten i rummet medför trejnad äfwen i den fattigaste koja. Sådane jernugnar kunna erhällas från Kockums gjuteri i Mamlö för 20 å 30 Rdr Rmt stycket. Ett tredje slags spislar af tegel, med hallar af gjutet jern, lärer anwändas på åtskilliga torplägenheter å Fals köpingobygden, samt erhållas för 10 Rdr Rmt från Aminne eller Ohs bruk, levererade i Jönköping. De