Å WW benämningen torf förstår man en swartbrun massa, fom bildas genom förmultning af mindre wexter, träd eller buskar. Derigenom att denna förs wandling sker under stillastående watten, och luftens tills träde således förhindras eller förminskas, blir fönderdels ningen ofullständig, få att de brännbara beståndsdelarne qwarstå och bilda det brännsåämne, fom uti allmänna hushållningen allt mer och mer börjat winna en mwälförs tjent uppmärksamhet. För Gotland, fom af naturen blifwit få rikligen gynnadt i detta afseende, bår omtans fan af flera skäl rigtas deråt. De år ifrån år allt hårs dare anlitade skogarne, det stigande priset på bränuwed och de jörsämrade skogswaror, fom numera utskeppas hårs ifrån, skola säkerligen snart börja fåsta allmänna upps märksamheten på en förbättrad och planmässig ffogåhushållning, och då sparsamhet med den uppwärande unge skogen är ett af de hujwudsakligaste wilkoren för en fås dan hushållnings utförande, är det i sanning en lugnande omständighet deruti, att de Gotländska myrarne innehålla ett outtömligt förråd af bränntorf, som blott behöfwer, få att säga, tagas med händerna, för att anwändas fås fom ett billigt och godt brånsle. De prof på torf, som uti Martebosmyr blifwit upphemtade och af Kongl. Landts bruksakademiens Kemist, Professor Miller, undersökte, utwisa att denna bränntorf, med afjeende på mängden af brännbara beståndsdelar oh ringa del oorganiska äms nen, fan jemföras med den bästa i Danmark och Tyft: land. Utan twifwel finnes duglig bränntorf uti alla Gotländska myrar, ehuru af olika godhet, emedan denna år Beroende på beskaffenheten af de wärter Hwaraf torf: wen blifwit bildad, äåfwensom af den större eller mindre mängd aska, fom efter förbränningen blir qwar. Ae Galten hos serskildta torfforter är oftast mycket olika, och kan understundom werla emellan 5, 10, ända till 40 procent. Wanligen lemnar den s. k. sticktorfwen 15 ad 20 procent aska; och innan man börjar bearbetning af ett torflager fan man lätt genom profbränning öfwertvga fig om torfwens duglighet. Genom slammning och bears betning med maskin fan likwäl en af naturen dålig torfs fort göras god och anwändbar, emedan derigenom en for del af de oförbränneliga beständsdelarne frånskiljas och bortslammas. Det wanligaste sättet att upptaga torfwen är få ens felt och lätt inhemtadt att föga underwisning erfordras för att werkställa det. Med spade och skottkärra upps hemtas och bortföres ur torjgrafwen den lösa grötlika torimassan, som utbredes på en torr gräswall — eller bättre uti en rymlig låda af bräder —, trampas och knådas med fötterna, — under hwilka man stundom brus far fastbinda trädklaffar — eller och utaf kreatur, hwarefter man under några dagar låter wattnet afdunsta eller ins supas i jorden. Sedan torfmassan blifwit någorlunda slyf, skäres den, genom långås och tmärg-gående ränder i jyrkantiga flygen, hwartill anwändes en råfsa af jern med långa taggar, som sitta på 4 q 5 tums afstånd från hwarandra. Torjiworna wändas derefter å kant, samt uppstaplas slutligen i små stackar för att fullkomligt tors ka, hwartill wanligen plägar åtgå omkring 14 dagar. År myren fri från watten, och torfmassan således faftas re, skåres den genast med spaden i rutor, hwarwid för fortgångens skull en arbetare flår nere i gropen och gör den wågräta skärningen, samt en ofvan, fom ffår rått ved eller vertikalt. Din bladet på torfspadan förses med en eller twenne fastswetsade, rättutftående jernklaffar, tre tum höga, winnes ytterligare den fördelen, att hwarje arbetare endast behöfwer göra en skårning för hwarje torfs ma, då deremot med wanliga spadar twånne skärningar härtill erfordras. Trenne arbetare, af hwilka den ena med en skottkärra bortför torfwen, kunna med lätthet upptaga på dagen 3 å 4000 toristycken, samt efter wuns nen tillräcklig öfning till och med dubbelt så stort antal; och då man wanligen beräknar 1000 stycken torf mots swarande en famn wed, inses lätt hwilken betydande bes sparing äfwen i arbetskraft, man winner genom att ans wända torf till bränsle. På förenämnde enkla fött uppe tagen och beredd torf kan med fördel anwändas, ej blott till wanlig eldning i boningsrum, kök, brygghus och