politifft förråderi återståt ännu owederlagt, — och fås ledes torde kanske min i förra revyn uttalade gissning, rörande skälen för Dannewirkas utryumande, tilsmwidare få anfe8 riftig. För närwarande wistas Christian 9:de trygg i Kör penhamn, — få tryag att man, få att säga, försäkrat sig om hans person. Man kan tillägga, att hand officiella omgifn ing egnar bonom en synnerlig, alldeles utmärkt, ja möjligen beswärlig uppmärksamhet. — Alla teten gifwa wid handen, att en stor rensning inom det högre befälet wid danska armeen förestår och anses äfwen alls deles nödwändig. — Swenska ministern Grejwe Hamil: ton bar från Köpenhamn anländt rtill Stockholm. Hans resa anses wara påkallad i och jör meddelanden som icke böra anförtros åt postbefordringen. Apropos Grefwe Hamilton, få meddelas följande ar nekdot från upploppsdagarne i Köpenhamn: då folfmads fan d. 6 d:s flod och skrålade utanför K. palatset i As: maliegade, öppnades porten och ut trädde en fin, elegant man, fom svnbarligen hörde till den högsta kretsen. Fool: fet trängde fig omkring honom; men han gid lugnt fram åt trottoiren, och det ropades rundt omkring honom: 7Qefive Carl 15:de, fom man funde finna, för att förarga bonom. Omsidor stannade han och yttrade på ren och klar swenska: Åren J danske män, fom ropa så? — Folket blef försagdt och skrålet wstnade ögonblickligen. — Mannen war swenske ministern, Grefwe Hamilton. Alla sammanstämmande uppgifter från Sleåwig gif wa wid handen, att de fiendtliga trupperna lida alldeles förfärligt i sina nuwarande positioner af owana wid det stränga klimatet. Att stora ansträngningar derföre utan nvifwel göras att tillwägabringa en wapenbwila på 3 månader, bwarunder en fred skall funna bemedlag bör man antaga. Genom en sådan wapenhwila skulle dock allenast Tyskarne winna. Trupperna kunde då förläggas i goda qwarter i det tått bebyggda norra Sleswig, fom af dem skulle ockuperas under tiden. En wapenhwila nu wore derföre för Danmark i hög grad olrckligt. Danska armens positioner äro förträffliga, de ha goda qwarter, funna lått proviantera, och äro redan fullt upphwilade; danskarne skola derföre ide ingå derpå utan tvång, fom endast fan utöfwas af England, Ryssland och Swerge. Men skola dessa makter göra sig skyldiga till en jå olytsbringande åtgärd? Den frågan skall sannolikt snart bli beswarad. Och du, mitt på wissnade lagrar hwilande fosterland, hwi skall du wara så fattigt, så swagt, så oberedt på allwarligare händeljer? Hwi skall du wilja och ide funna? Hwar är den enthusiasm för ideer, den kraft till uppoffring och försakelse, fom en gång, nej mången gång, fordom gjorde dig mäftig af fora handlingar, förtjent ar werldens beundran, af förtrycktas tacksamhet? — At! den ligger i — Hamburgarnes kassaståp. Jcke fan du draga swärdet mot dina TBolthåter, med krut och bly Betala de tunga silfwertackorna. Nej det ginge aldrig an. Du måfte wisa werlden, att du följt med tiden, åfwen i — årlighet. Och dock wet jag att du tyder det är fynd om den stackars Jens. Du skänker ju hos nom, få fattig du än är, filtar, strumpor och tröjor ; — det är wackert af dig! — — Boliwar.