got hårdhändta wid sorteringen af de här inköpta träwarorna. Det har oftare blifwit anmärkt att wi bär å orten borde omsidor lära oss att hädanefter bättre än hittills aptera wåra träwaror, hwilkas qvalitet för det mesta är utmärkt god, i hwad fom angår det från uppskogarne hemtade furuwirket. Men i I följd af wår hittills alltför ensidiga skeppning, på Toska platser, ar illa sågade brär der och lifa illa handjågade, merändels undermåliga plans kor samt illa tillyrade bjelkar, så hafwa Tyskarne mer och mer tagit sig anledning att orimligen wraka det dem tillsända wirket och att betala erportören 1:0) med nästan gemena rabatter och 2:o) med tre månaders wexlar, alltså icke med snar och kontant liqvid. Så har det gått med wår träwaruhandel och ännu sämre med en stor del utaf det från Tyskland oss pår förda kramgodset, som wi fatt och få betala enormt, till en icke ringa del, bara för kreditens ffull, genom hiwil: ket allt wi brandffattas och Flås, inpå benen. Och likwäl — äro och förbli wi den flora gåråaren fung Carls raska ättlingar, — äfwen fom financierer ... Acke det Gudomligt!! E—m.