Article Image
2Vecdfo:revy. J Tisdags reste mår Prinfefa. Det skolhus, fom Prinsessan Eugenie låtit uppföra för Westerhejde fotens barns underwisning, har ännu ide blifvit få färdigt, att det kunde inwigas under Prinsessans härwaro; men dens na inwigning lärer komma att försiggå i nästa månad. Prinsessans ädla werksamhet och frikostighet har dessutom ytterligare wisat fig, genom den wackra gåfwa, fom Got: land nyligen erhållit, utgörande ett större kapital såsom fond för inköp af åtskilliga rudimaterier, hwarmed tills fälle skall beredas för fattiga fruntimmer, att genom fpins ning, wäfning ech sömnad erhalla sysselsättning och före tjenst. Det sålunda tillwerkade skall sedan till mattliga priser försäljas, hwarigenom andra fattige funna för bilz ligt pris erhålla sitt behof i en del klädcepersedlar. Man fer af dessa bestämmelser, att Prinsessan Cugenies, för allt ädelt och godt få warmt klappande hjerta är out tröttligt i omsorgen för de fattiges wäl, och då mången fom nu kefinnes nedtryckt af näringsbefymmer, kommer att, genom dessa wälgörande anordningar, finna fig bes tydligt lättad i affeende på en daglig utkomst, sa skall också medwetandet härom blifwa för den goda Furftins nan en stor och fann glädje. Badgästerna hafwa nu äfven lemnat Gotland, och såwäl Wioby som Klintehamns badinrättningar hafwa i sommar warit ganska talrikt besökta. Defa begge bad: anstalter borde kunna blifwa ändå mycket mera än hwad de nu äro. Gotland skulle kunna samla till sig under sommaren en talrik mängd menniskor både från wårt eget land och från utlandet. Naturen har gjort jå mycket, och det behöfwes blott att någon med framtida: vyer, med företagsamhet och kraft ställer fig i spetsen för att efter utländska mönster med komfort och elegans bes reda nödig utwidgning åt sjelfwa etablissementet samt omwexling i förströelser och nöjen, — och Wieby och Klin tehamn skulle blifwa ställen som hela werlden skulle föfa, både för att winna helsa och för att rekreera fig, och fladen skulle inom fort erhålla en framgång, hwarom den nu icke tyckes drömma. Detta ligger få klart för ywem fom med uppmärksamhet betraktar Wisby, att jag förundrar mig öjwer, att man härstädes dröjer med art sätta en sådan plan i werkställighet. — Wisby stade läge är sådant, att staden snart nog skulle funna blijwa en af fföns heterna i wårt land. Luften är sa ren, winden så frisk; wid stranden hör man böljornas fång, än mild och mes lodisk, är brusande och passionfull; ech från höjderna, fom omsluta den wänliga staden, hwilken praktfull panos rama för betraktarens ögon! Den skönaste puntten kan dock blifwa föder om fladen, och man fan redan fe, ges nom uyvligen skedda anläggningar, buruledes farakffulla landtställen långs Kopparowikowägen, omgifna ar träde gårdar och planteringar, skulle funna behagligt pryda den bugtande kusten. Man fan med skäl undra örwer hur så många tider gätt förbi, utan att nagon förut haft ögonen öppna för denna herrliga plats. Apropos badinrättningar, få erfares af tidningarne att i Lysckil skall anläggas en friftlig badinrätining under Prosten Wiesselgrens, Doktor Melanders och andra ands ligt sinnades auspicier. Meningen lärer wäl saledes wara, att andan skall derstädes helt och hållet impregnera matts net, och detta nya födelsens bad blifwa ett watten, biwars med endast de troende komma att undrägnas; för de hårds nackade åter wankas blott eld ech swafwel, hwilka bad äro särdeles helsosamma och blodrenande. Med den poetiffa frihet, fom hr G. Kolmedin nys ligen tillerkände mig såsom författare till weckorevyer, öfwergär jag från få mycket tal om bad ech watten, — till bränwinet och örstlärkia bewillningsntstottets förböjs ning af införselinllen å utländsk sprit från 45 till 55 öre per skålpund alkohol. Slr ide nu den swenska bräns winstillwerkningen skoddad i wårt land, så rår åtminstone icke Jöns Persson från Blekinge derför, han, som i denna fråga sammanhällit Bondeståndet och kraftigt blifwit uns derstödd af en del af Adeln ech större delen af Prejtes ståndet. Den nuwarande tullen utgör circa I rdr 5 Ore per kanna af något mer än 6: sgradigt bränwin; den nu beslutade blifwer — då beslutet en gång träder i werkftäls

8 oktober 1863, sida 3

Thumbnail