denlamma, Utom man brukar passera kajuttrappor; men från den här windekupan, der mitt skrifbord står, har man, såsom syues, fri öfwersigt af trägården inwid fyrfos ruinen, och bar jag med mycket intrasse observerat huru flitigt en qwinlig hand dernere i det wackra fanifboftäls let förer pennan. Jfrån det här gafwelfenstret deremot har jag den storartade utsigten af hafwet och norra fur sten af Wieby-bugten — Ja jag medgiswer att det här lila rummet är särdeles wäl beläget, yttrade red. wi: bare, och sedan jag presenterat honom en cigarr af Ljungs bergs La Salamandra fortfor ban: men mitt ärende war egentligen att efterhöra manuscriptet till iwecfosreduverna, fom meblinvit. — J stället för swar, framtog jag ur skrifbordolådan några fullskrifna pappersark och önverlems nade desamma. — Efter att hastigt hafwa genomögnat dem, utbrast red. i ett hjertligt stratt, men hwaruti jag allsicke kunde instämma. — Min käste Bolivar, hwad will det här säga? hwar och hwarannan rad år ju öfs werstruken och ide en enda mening är bibehållen, bhwars fen i början ellet slutet. Af några ord fer jag mwifers ligen att innehället warit danff:tyfta frågan och af names net Manderström, fom här och der förekommer, finner jag att Swerge och dess förhållande til Danmark måtte hafwa warit föremäl jör någon slags politisk fundering; men det är ju omöjligt att af detta manuscript erhålla ens en wanlig cria. — Ni har rätt; men just den nuwas rande fituationen år orsaken hwarför manuteriptet blifwit sörstördt; ty ju mera jag fördjupade mig i bedömanr bet af den närwarande politiska ställningen, desto ofla: vare blef sjeliwa frågan och således swårate att på ett oförtydbart sätt äntreda, få att jag måste oupphörligt förändra Dwad jag redan förut nedskrifwit. Derjöre bar jag föresatt mig att ge politiken på båten (ätmins stone för någon tid), — eller hwad säger ni? — Det war ett godt beslut, min käre Boliwar, både jag och alls mänheten ska bålla er räkning erför; — och med dessa ord aflägsnade fig red., likwisst lycande mitt råd, att gå baklänges utsör trappan. — (Godt, tänkte jag; men hwad funde han egentligen mena med, att allmänheten skulle winna derpå? månne allmänheten icke är intresserad af politif? mycket möjligt, — och derjöte till andra ämnen. Förliden weckas största tilldragelser här, blefwo natur: ligtwis Landstingets sammantråten; eckså woro de ialr mänhet temligen kesökta af åhörare. Wissa motioner omsattades med sonnerligt intresse ehuru första dagens förs handlingar tycktes bära spår af småaktiga asigter om provinsens fördelar och berctandet ar det helas wälfärd; af alla tecken kunde man fe, att en del representanter från landet hade infunnit fig med den oemkullrunkliga före: satsen att, ide med framställande af skäl utan med den tysta roteringene makt, säga nej för allt hwartill (odamöterna från staden röstade ja. De följande dagarne afrundades wisserligen någor detta Fantiga förbållande; men — merändels wisade det fig wid lif när ivoteringar begärdes, och man underlät då ide heller att wija i hwad riktning man sjelf roterade, möjligtwis skulle eljest votes ringen om, huruwida fördelarne af wäglekemotivet öfwerwågde olägenheterna, utfallit twettemot det nu fattade beslutet. Åfwen beträffande beslutet om fandötingsmåns nens antal förefaller det mig, fom om br G. Kolmodin icke skulle hafwa rätt uppfattat 4 SIR. Förordningen om Landoting och derföre nog knapphändigt drog plura: liteten med sia. Der flår nemligen: fåron grund för rättigheten att wälja ombud till landstinget bestämma en lägre folkmängd än den i 3 8 antagna, på det att landstingsmännens antal för hela länet må uppgå till minst tjugod. Det war således denna lågre folks mängd, fom skulle bestämmas, men ite antalet landstingsmän; huruwida bofluter fan af wederbörande gillas blir åter en annan sak. — Emellertid skall säkerligen provinsen winna mrcket godt genem tingets werkjamhet; — såwida landobyggdens inwånare blisiva befriade från allahanda agiteringar och ledningoföcsök. General-Tulldireftören Fibreus ämnar snart, fåger man, afgå från fin plats, och till hans efterträdare ans ger roktet f. d. Chefen för Uplands Dragoner grefwe af Ugglas. J flera hänfeenden pästäs att detta wal skulle wara lyckligt. Grejwe af Ilaglas är en human man, liberal till fina åsigter och har wisat prof på owanlig adiministrativ förmåga. Sasom tekant är, war det en gunstlings framdragande på bekostnad af, enligt grefwens öfwertygelse, mera förjenta, fem werkade att grefwen ans såg fig böra anhålla om afsked från Chefskapet mid Up: lands Dragon-regemente, Swea Hofrätt har nyligen giiwit Magisttaten i Luleå orlofssedel. Wid ett sammantråde i Luleå förl. år, då fråga jörewar cm Stadsfullmäktige skulle tillsättas eller ide, förordade förste Landemätaren Nyström wal af fulls mäktige och anförde ibland annat sasom skäl deriill, att stadeno inwänare då ide widare blefwe utsatta för Mas gistratens ttetsta och oginhet; men för detta yttrande blef Noström af Magistraten dömd til 20 Ådrs böter. Swea Hofrätt har likwäl frikänt Nyström, emedan hang yttrande ide war af beskaffenhet att funna anses för Magiftraten förnärmande. De första 3:ne weckorna af Sept. woro af föga oms s IYmFTIAOAn AÖÖ I ii22 AK ra AA —