Aili Lili CL ILLULS MT JILVILEL WILE 2 MAR had —4 act äfven i denna punkt gillades. 2) Rörande Bideliss ning afla dagar näst efter Bön, hwilket bifölls. 3) Rö rande Noten 13, der någon antydde att 53 timmas läg öfning för nedre skolan wore för litet. Detta motsades af andra, helst som innanläsning förutsättes före frolgåns gend början och nåstföljande 63) timmaro läsning i Bibel etc. äfven wore en, fast mindre, läseöfning. Diriga des lar af schemat biföllos utan anmärfning. Och war man wid öfwersigten af det hela särdeles belaten med de öfmwers allt genomförda, här förut antydda grundsatserna i a och b. Cäsningen af L. L. Enderbergs förslag. 1. Det anmärkteo först fom en brist i förslaget, att ej någon förut föutgående klassindelning wisat hwad och huru mycket hwarje tiass har att lära. Enderberg trod: de att denna klassindelning war så wanlig att hwarje skollärare wisste detta förut, hwilket ej moisades. 2. Men på förnyad fråga derom upplyste CEnders berg, alt de 2 första klasserna omfattade minimiklassen oc) 31dje klassen ensam de öfre ämnena. Deremot ins wändes likwäl, att redan i 1:sta klassen jörckommer Ors thografi (Thorodag 2 5—5) för sietiwa abedarierna samt i 2:dra klassen Geografi (Tisdag 3 10—1 11 och Linea rtackning (Fredag 2—1 4) hwilkå 3 ämnen ftols stagan ej upptager til mini. Rörande Orthograf för. abedarierna upplyste Enderberg att han sörutsatie stajning af minst 2stajwiga ord före intrådet 1 stolan, ehuru upplysning derom icke kunnat inrymmas i förjlas get. Föröfrigt trodde han det wara godt, att minimis läfarne finge någon kännedom om de 3 ämnena i fråga, helst om de wid inhemtadt minimum lemnade skolan. 3. Den gamla med Cancaftersinethoden förenade iwårigheten, att öfriga klasser hafwa höglindd da isningar medan Läraren underwijat I andra, är ej i föcslaget undwiken (Mandag 3 11—12; 1 4—15; Tisdag och Fredag 44 —3 5). Cuderierg gemälie, att wid dessa Ör ningar blott 2 a 3 talade på samma gang, samt att de barn fom derwid öfwas under monitöro uprsigt, tillhållas att låsa med få swag röst, att blott monitören hör dem. Deremot erinrades åter, att detta skulle leda till fel i läsningen, fom alltid i skolan borde för med hög och tydlig röjt. 1. På iråga hwarföre ej alla dagar börjades med Dibelläsning efter Bön, då sinnet år särsssildt nämdt till andagt, mtenef Enderberg fig wara öfwertvgad om det ratta, goda och wälsignelierita i denna ordning och war missnöjd med att den ej fatt inflyta i förslaget. 3. Ehuru I:sta klassen har innanfäenmag på Måns dag 14—35; Tisdag 3 11—12; Onodag 2 14, är det söäkwäl endast å den summan på Mäandag barnen bars wa praktisk öfning i lasa. Ty de öfriga 2 tunmarne är ba sammandragen med 2:dta klassen; och om er. skelan har 60 barn, så kan antagas att minst 40 tills böra de 2 första klasserna, hwilka 40 Då knappast finge läfsa hvar sin liten mening, helst jom äfwen underwisning jär ingar, sujom noten 6 för Tiodag antyder. Säledes blott en timmes läseöfning för ka klassen, jour dock är mest ni behof af denna öfning. dra klassen Åter har ingen särskild timme för prattist Dining i läonmg. — Enderberg förklarade, att bär war att wälja mellan uns dast 2: ne wägar: antingen klassernas sammandtagumg under Lärarens egen ledning, eller ock deras skiljande uns der ledning af monitörer, samt att han, jom bar föcsökt båda, hade funnit den jörstnämnda wägen, ehuru med mindre praklisk öfning för barnen, läkwal skyndsammast och jäkrast leda till målet, on säker oc ged innanläsning, oberäknadt fördelen af, att slippa hindra montörer ur de högre Elaferna. J afseende på Chorläsningen stall dermed förstas den af Kapten Kyhlberg beskrifna taktläsningen. 6. J sammanhang med sörestående sörstod man ej heller till bwad fördel flera klasser woro sammandragna i andra ämnen, såsom t. er. i Rakning (Tisdag I 4—1 5). Huru war det der möjligt att på jamma gång lira bars nen rätna, jomliga t. er. dwision i endla tal, andra d:o i brak, d:o i decimalbrak, sorter, Åegula de tri o. s. w., utan att förre delen skulle sta owerfsam medan de un? derwistes fom hade samma räknesätt? — Man wile meds gifwa att det swåra problemet — hurn monitörosystemet tunde undwikas och hwarje barn få omedelbar UNdDErMISz ning af våraten — wiosserligen wore fått löst, om neml. Det ginge för fig, att Lätareu kunde, på samma gång och med jemn soysseljättuingen för alla, underwisa skilda Elaos set med olika öfningar och framsteg. Enderberg medgaf, att om tet war fråga om att täknesätten skad läras d. w. . att det war de första lektionerna i dem, få war en sadan sammandragning omöjlig. Föröfrigt — då tis Den ej medga; nagon närmare undetsöfmang ar detta med flera anmätkta förhållanden — förklarade Enderberg, ai han för tillfället ej hade fortare och bättre förfwar till? hands, än att alltsammans war praktiseradt i hans skola oc) art det der befunnits werkställbart. Hwar och en war wal oc twifweloutan derom ös wertygad, att förslaget, rätt uppfattadt, är bade werts nar och ledande tull god underwioning den nemi.: äraren förenar nit med goda underwisningegåfwor, hitar fom i allmänhet det förutan, det bästa schema ej fan J ?D