skulle wara en öfwerflödig uppgift att ytterligare Biogras fiskt, yistoriskt eller filosofiskt behandla ett ämne, fom borde wara fullfomligt uttömt af förutgående sorskare och häfdatecknare. Man fortjar emellertid ännu att skrifwa historien om Jejus; men det finnes många sätt att skrifwa denna biftoria. Man kan ställa fig på evangelisternas ständvunkt, oh vå blir hwarje ny sadan historia endast en omsägning af det de sagt förut — utttocket ar en blind bångifwenbet för en legend, full af poctisk fiction och upphöjd serlighet, rarad med en ganska matertell asigt om ändamålet med Coristi uppenbatelse. Det år från denna fonvunft afla de hajwa skrijwit denna historia, hwilka önskade bearbeta urkunden sör ett religiöst togms lif. Med tiden tillät man fig allt förre frihet wid ber bandlingen af sitt ämne, som man flutligen sfick se ges sialta t till grundwal för de mest från hwaraudta afwikande trosläror, ehuru alla äro utgående från samma rot. Detta förhållande förde smaningem till nödwaåndigheten ar en kritik af de uriprungliga urkunderna, bwuten frivib til en början uppenbarade fig i försök till refermerande af de olifa religionebegreppen oc) war af mer practist än filos sofiskt och mediterande natur; men med den wexande förmågan af wetenskaplig behandling fann man Penna praktiska kritik leda till splittring, i stället för enbet, och mer handgripligt än andligt öfwertvga, ech denna insigt bar man att tacka för fednare tidend kruliska skrifter i denna rigtning. — Nenans bistoria om ÅJesu lejnadår en af de förnämsta sadana; den har wäckt ert omits ligt uppseende och framkallat bod det fatholsta prefteritas pet en oppofition, fom ingenting mindre åsoftar, ån dess fullkomliga utretande. Ålunu bar endast ett häfte uta kommit i swensk öfwersättning, fom ej berättigar till nås got utförligare bedömande af den markliga skriften, men ett ord om tendensen i allmänhet ecch föriattareno ftånds punkt på kristen botten, kan dock med wesshet vec dan nu uttalas. J ett afscende angifwet han dens na otwetvdigt, då ban kallar Jesus en Ofverlågfen perienlighet af fullt mensklig natur i allt froppaligt — en bekånnelse, som förmodligen i främsta rummet Ådras git br Renan och hans bek den förröljelje, som det kas iolska presterskapet i alla tider anfett tillårligt met allt hwad det slämplat fåfom kettersktt. Man får nu ie, om det protestantiska presterskapets reformerande tendens är måktig af en bågre tolerans och större benägenhet för den fria forskningen samt att låta ett öfwertygelseno ord gälla hwad det fan. Ett möte bölls härstädes i Måndags, med anledning af en inbjudning att öfwerlägga om bildandet ar en fris willig Skarpskotte corpe i Widbv. Måtet war temligen besökt ech många efficerare wid wår bewåring bade infunnit sig. Sedan Ordjörande ech Sekreterare för dagens öfwerläggningat blifvit antagne, upplis stes åtskilliga punkter af K. M:ts stadgande, att iakttagas wid dylika cerpiers upprättande. Wid biffufios nen, bwarnti högst få deltogo, förekom Yttranden, att Gotland egde redan fullständiga skarpskvttecorpser, fom just bliswit tagna till mönster wid bildander af dylifa å fasta landet, att skicklighat härstades i skjurkonsten sunnes temligen allmån oc) att mon säledes wille finna den nn påkomna lusten för militäriska öfningar, mera wore för: anledd af längtan efter uniformen. Samme talare, fom ottrade dessa ech flera dulika anmärkningar, hwilka i hans egen tanke borde werka kylande på den få plötsligt fras trädda örningåifivern, ingick särdeles djupt i funkeringars ne em de närwarandes ckonomiska ställning medgaf att kostnaden för uniformen och geväret ide skulle medtaga alltsör mycet af deras tillgångar; men bemöttese ganska pikant af en annan talare, hwilken trodde att anläggandet af en klädsel, fom till fårg och fritt blef örnveronas stämmande, skulle alldeles icke inwerka menligt rå den enskildtes ekonomiska förbållanden; w om en icck wore grå, brun efter grön kan icke fördora sjeliwa plagget och en bättre rod skulle man ändeck bajwa. Hwad geväret widkom, få trodde man fig få samma råäitigbet att få begagna kronans wapen, fom blifvit bewiljad så många andra skarpskyttecorpser, hwars medlemmar ite kunde ar brist på tillgångar, strart lägga fia till eget wapen. Sex dagars erercis årligen ansågs icke beller kunna meddela lika stor stickligbet i wapenföring och andra militära ör ningar, fom om en dag hwarje wecka egnades deråt. — Emellerlid waldes en fommitrge, fom till nästa fanmmana träde skulle inkomma med erforderliga upplysningar I affes ende på organijaticnen af en skarpskyttecorps bärstädes. : Boliwar. —— . ——— ,fh 57Fss VARAR LA — LLA Vt LA