FRU TIP b TTC11 11y arresterade i Lemberga den 26 Juli, äfwen befinner fig en br Engelström (Engeström 2), hwars namn ger anfed: ning förmoda att ban är swensk. — Gwinnornas anställande wid por: och telegraf-werken bar, fem man wet flera ganger förez slagito och i allmänhet warmt förordals af prefen och inom reprejentationen, samt wunnit sympatier hos alls mänbeten. Pan börjar dessbättre mer och mer inje, att af många skäl och i samhällets wälförstarda intresse nva, lämpliga förwärjogrenar böra hallas tillgängliga för qwin: nan. — L andra sidan hafwa jackmännen med mer efter mindre fog framstält åtskilliga inwändningar mot qwms nors anställande inom volt: oh telegrafwerken. Kongl. Maj:t bar nu jagt sitt ord. Cikånnande får wäl anspräkends, som atskilliga inwändningars giltighet, bar K. Mit inslagit en medelwåg, bwilken, likajom på jörjöf, bereder några tillfällen för qvinnor att :id nämnda werf winna inträde. Beträffande telegrafwerket. bar K. M.t ottrat, att särskilda förhållande torde jörckomma, då qwinnors ans ställande i telegrafwerketo tjenst ffulle funna utan of: genhet medgifwas, sasom t. er. i fall hustiu eller ytter till telegraftjensteman anställes wid statien, der manna eller brodren är tjenstgörande, och der jale es någon Nvås rigbet för bejörjandet af de utem statenen föresallande tjen stesöromålen icke torde förefinnar; och Har allra Kengl. Maj:t, rör att under dylika förbållanden ucke göra en qwinnas anställande omöjligt, funnit skåäl i nd: der förklara telearafstoteljen oförhindrad att efter pröfs ning af omständigbeterna i hwarje särskildt fall ech med de wilkor rörande tjenstgöringoskoldighet och aflönina, hwilka kunna wara nediga ech lämpliga, i otelegrativets keto trjenst till bestiidande af acsistentbefattning antaga jemwäl qwinna, bwilken bebörigen stipakt fig ega hår til erforderliga kunskaper ech skicklighet. Hwad åter rostwrerket angår, har K. Pt förklarat, det något binder ide möter att till bestiitande ar pelle sta tionejöreståndarebefattning hädanefter antaga äfwen qwinna, få wida hon år myndig och till nämnda betatt: ning lämplig. Må man hepvas, att defa medgifwanden tillgodegös ras cch finnas föranleda snart uttagande af ett nytt, siörre sieg i jamma rigtning. — Bokhandelsnytt. Jesu leinad, det ofta oms talade werket af s. d. promsoin i Paris Ernest Renan, utgör cgentligen btett första delen till ett mera omfat tande arbete Hstoire des Origines du Christianisme, ar hwilken senare titel man äjwer finner, alt werket är ar jedt ega om kritisk-bistorisk karakter. Neu lernad ute gör, säger Göteborgerosten, en bfligt skruwen, af önvers swaeljeno wärme ingifwen bistoria öfwer Jesu persen. Utgången från principen, at: föfa framställa denna I hela def uriprungliga enkelhet, befriad från det ofta wanställande draperi, traditien och seticrism gifwit dens samma. wisar ban oss eck i en fortlöpande klar bild menniskan, relig onatäraren Jefno, baru han gick här i werlten, omgliwen af sina lärjungar, och öl sina, på ewiat sanna och träffande tänfesprak rrika, teligsösa tal. För att emellertid funna få fråm denna bild, har den mäst jörulgäs af ett noggrannt, krilrskt sindinm ar sjcliwa de ställen, der Jefus lesde och aj källskrtsterna. Ombettedd af franska regeringen att leda en :oetenskaplig erpedition för jorskning i Fenscternas land ech kfolenier, begagnade han sig ar tillfället och grannskapet att genomresa de platfer i Baleftina, sem titbåra Jesu histeria. Arbetet har redan börjat utgifwas I 2 swenska öfwersätta ningar. Den ena utgår hån Förenmgens botten i Norrköring. den andra med förerd ar rresten Jgull utgifwes af bokhandlaren Bonnier i Steckbolm. — Dir Sturzenbecker. En felt för Doktor Sturzenbecker bar giiwits å Hasselbacken ar ett Mort ans tal af bufmwudfadens literatörer, publicister. befiörläggare m. fl. J samlingen, som uprgick till omkring 20 pers soner. såges bredwid bovarandra teptesentantet af det nöstsörflutna och det nårwarande publocistiska idskiitet; att representantet af den Skandinariska rolitiken ej tafs nades, säger sig ijelit. Wlan sag der: Lars Hierta, Crusenstelke, Lallerstedt, J. G. Carlön. M Wall, Mens gel, Ölanche, Ridderstad. Sobiman, Prefecsoren Aredes nino, Skalderna C W. A Sirandberg. Bptessten ech Sander, D:r Rojsenberga från Danmatk. Bokhandlaren Alb. Bonnier m. fl. Under middagen föreslogos stalen för gästen af He Hierta, fom erinrade om de iider då ban sjelf nvf bade grundlagt tidningan Witenblader och san fig om efter medarbetare oc fann en fådan, urmätkt ech snillrik, i Dir Stugan Becer, då en una man Lovers fen. Ettert stalets slut uppläste Lektorn Bjursten ett ar bonem jörfaltadt Dde till Ötvar DI, i pwilket på ett särdeles humorisiiskt och poctiskt sätt tecknades både Otvar Ord och åtskilliga andra personligbeter. J fit sivat uttalade D:t SturgensBeter, med anledniag af ett ulttock i Hr Hiertas tal, att han ej ansag titeln ar pos linsk drömmare oäfwen; ty såsom drömmen ofta bägrar werkligheten och utgör morgonrodnaden före dagans anal