i betänkande att förena sig med Frankrike för att göra ett slut på Poleno lidanden, skola snart erkänna att de hafwa fullkomligen missräknat fig uti dessa fina förhopps ningar. Hade deremot den engelska regeringen kunnat löoslita fig från den länge närda fruktan för Frankrikes tillwärande makt och uppriktigt förenat sig med kejfar Napoleon, i ändamål att förskaffa den polska nationen rättwisa, få hade Osterrike ide mera förmått utöfwa nås got afgörande inflytande på den polska frågan, utan fnas rare kunnat twingas till koncessioner, fom skulle hafwa lättat denna frågas lösning n enlighet med rättwisans kraf. Då derföre wissa swenska tidningars Pariferkorrefpondens ter försöka att kasta skulden på kejsar Napolcon för det att ännu inga kraftiga åtgärder hafwa blifwit widtagna för att göra ett slut på det ryska öfwerwäldet öjwer de för fin frihet städse kämpande polackarne, få ådagalägga de antingen en fullkomlig okunnighet om sakförhällandet, eller äro de ledda af känslor fom hindra dem från att med opartiskhet behandla detta ämne, och då en af desse yttrar att Napoleon III är reaktionens man och den pers fon, hos hwilken frihetens fiender ftå i största förbindelje utt wårt årbundrade, få synes ban hafwa hemtat fina inspirationer från ett för sanning och rättwisa fråmmans de hjerta. Men då wi fågo samme brefskrifware frame komma med den insinuationen att kejsar Napoleon skulle hafwa låtit narra Langiewicz att sönderdela sin styrka och således mar upphofomannen till denne generals derpåröls jande olyta, kände wi ett werkligt medlidande med få stor lättrogenhet eller med en så hög grad af partiskhet. Det bästa bewiset för kejsar Napoleons hållning uti den polska frågan ligger uti de landoflyktige polska pas trioternes sinnesstämning mot denne monark, och torde den stora Stockholmotidning. fom för någon tid sedan framkom med det påståendet, att lord Palmerston — fom förmodligen här förwerlas med lord Russel — hade ar dresserat fig till kabinettet i Petersburg med ett Eraftigas re språk och en allwarligare hållning än Napoleon skalle önskat, deraf funna hemta en anledning att anställa en noggrannare underföfning om saken få werkligen förhåls ler fig. Wi skulle med tystnad hafwa förbigått de yttranden, emot hwilka mi anfört ofwanstående anmärkningar, om ide under närwarande förhållanden det syntes of wara af wigt att man i Swerige icke låter fig wiljeledas med afscende på de åsigter, fom göra fig gällande hos de makts egande i Paris och London. Det är glädjande att weta, att uti intet land har deltagandet för de emot fina mäktiga förtryckare fämpan: de polackarne yttrat fig mera warmt och oförskräckt än utt Swerige. Jngen seg fruktan, inga egennyttiga beräknins gar hafwa hindrat det swenska folket och def frihetsäls skande regering ifrån att klart ådagalägga fina jympathier för den polska frihetens martyrer. Öyvpet och manligt har man uti Suerige uttalat fina känslor, och wi tro att hwarje ädelt tänkande rof skall åt denna ridderliga uppriktighet skänka fin aktning och beundran. Norrmän: nen hafwa icke heller warit-sena att följa det wackra ers empel, fom deras swenske bröder gifwit dem, och man fan med fullkomlig föferhet, utan att misstaga fig, antaga de wid det polsta mötet i Christiania med afsecnde på Bor len uttalade tänkesätten såsom uttryckande de känslor, fom göra fig allmänt gällande hes det norska folket. Dans mark i April 1863. Junius. 2. Den Kongl. Förordningen af den 30 Mars, rörande Holstein, ehuru onekligen ett steg i den rätta rigtninz gen har hwarken bland det danska folket eller inom den danska pressen wunnit något allmänt bifall. Semliga af de danska bladen påstå den innehålla olagligheter och äts wen Dagbladet, fom i det bela förswarar denna åtgärd, medgifwer deck att den uti fig innefattar Äkonstitutionella oregelmefiabeter. Men från trsk sida betraktas ifråga: warande Förordning såsom ett djupt ingrepp uti Helsteins och det Tyska Förbundets rättigheter. Häröfwer måste man wisserligen le, ty ett sådant påstående bewisar blott toskarnes förtrytelse öfwer den danska regeringens dagas lagda önskan att småningom beröfwa Tyskland hwarje förewändning, att inblanda fig i Sleswigs och det öfris gå Danmarks inre angelägenheter. Österrike fåges redan hajwa till den danska regeringen tillkännagifwit sitt mi: nöje med förordningen af den 30 Mars och jynes fåles des önska, att på få sått tillwinna fig det tyfta enbetås partiets wänstap, fom också under det allmänna mifnöjet i Tyskland med den preussiska regeringens hållning i den bolska frågan, möjligen torde lyckas för det österrikiska kabinettet, hwilket dot i jjäl och hjerta är föga mänli: gare emot polackerne ån herr Bismard:Sbhönhaufen sjelj, ech blott till följd af owilja mot Rossland följer, med afz feende på det polska Upproret, en mindre tadelwätd poli: tik än Preussen. Men antingen Tyskland protesterat mot den kongl. danska förordningen af den 30 Mars eler icke, bör den danska regereringen icke afwika från den nu beträdda fanan, utan tvärtom så snart fom möjligt fulls komligt afsöndra Holstein från Sledwig och det öfriga 7) Åcke allenast för de intressanta meddelanden, fom städse före