i wårt land med skäl anklagas att hafwa underminerat kristendomen och sedligheten? — 2. Hwilken är skillna den mellan den lära, som de ortodora presterna predika, och den, som den tongifwande tidn ingspressen drifwer? och hwilkendera är Kristi och bibelns? — 3. Kan det mos raliskt jörswaras, att hålla skandalblad? — Man faks nar dock hittills någon allmännare redogörelse för dessa belt säkert intressanta möten; men mot tidningarne hade gjorts den anmärkningen att de woro meddrottsliga i förderfliga böcferå spridande, hwartill de bidrogo genom förordande och puffande, och namn fom derwid förekommo woro: Eramer, Selander, V. R., Lilja, Zimmerman, Heldt och Corwin o. s. w., och den ande, hwilken nu uppenbarar fin kristendomofiendtliga makt i tidningspressen, kallades Aftonbladets ande. Det börjar werkligen bli på tiden, att tidningspressen, fom hittills med undseende afhällit fig från en nagelias rande kritik med predikostolspredikningarne, hädanefter afs gifwer fin protest mot den fig alltmera utbredande mes toden hos wår fratsfyrkadg andlige, att i tid och otid ans gripa och göra försätliga tillwitelser mot tidningopressen, säsom både hedniskt sinnad, okristlig och mera, fastän de dagligen se, att det finnes intet ädelt och godt, som ej understödjes af pressen, ingen förttyckt och lidande, som ej af den förswaras och, så widt den förmår, skaffas lindring. J Berlin har blifwit ntgifwen en charta med titeln: Die rewidirte Karte von Europa. Den wärde förf. härtill har i fin fantasi högst betydligt utvidgat gråns serna för da8 grosse Baterland. Hela Sleswig är förs enadt med Tyskland. Preussen har fått KongrefsBPolen, Eljass och Lothringen till skänks, OÖsterrike har anccterat Moldan, Walachiet, Serwien, Bulgarien, Montenegro och Bosnten. Men icke nog härmed. Grofgermanien bar ett ännu widsträcktare omfång. Det ftorsgermaniffa ftatds förbundet har wärdigats i sig upptaga Swerge och Nors ge, som fått Finland och det ännu återstående af Danz mark till present, Belgien och Holland samt Schweig, hwilket genom föreningen med Savoyen och Nizza sträcker sig ända till Medelhafwet, o. s. w. Märkwärdigt är dock, att förf. behagat lemna de tyska småwäldena tems ligen oantastade. S Stockholm arbetas nu med stor ifwer för att ge: nomdrifwa förslaget om en fammanbindningssbana ige nom staden. Att hela landet skall bidraga till kostnaden för densamma anser jag likwist wara orättwist, enär en sädan bana hufwudsakligen blir till nytta för Stockholms stad och derföre borde betraktas såsom en för denna fomes mun enskildt behöflig och fördelaktig anläggning och fom således genom stadens egen företagsamhet bör Altadfommas, i likhet med andra orter som wilja erhälla förs bindelse med stambanorna. S tidningens föregående N:r har min ärade män Policarpus wändt sig til mig med begäran att jag skulle äfwen wända mina blickar åt ställningar och förhallanden på landsbyggden, och jag skulle gerna fullgöra denna ön: stan, ifall det oftare gafs mig tilljälle att göra utflykter dit. Troligt är äfwen att mma mwedocrevver derpå skulle winna uti intresse och att rikhaltigare stoff derjemte skulle erbällas. Men jag har wid mina landsfärder, fom jag ibland söretager, tyckt mig förmärka att man blir sluten och förbehallsam då jag begär nägra upplysningar om ett och annat fom derstädes förefallit, liksom man dermed wille säga att jag ide har något att skaffa med det fom tilldrager fig på landet. Nog skulle jag eljest gerna mils ja weta, hurudana förhoppningarne äro hos Klintehamnås boerne i afseende på deras badinrättning jör sommaren, (att de föranstaltat om diligencefart twenne gånger I weckan emellan staden och Klintehamn har jag sett af annoncen i Stockholmstidningarne), om werkligen låfares bostaden i Hemse är få misslyckad fom man här mild påstå, likom om orsaken dertill att ingen läkare will söka fig dit, Hur man bedömmer på landthamnarne det ifrågas komna företaget, att befordra kommunikationen med flas den medelst ett landåwägålofomotiv, om man ännu börs jat tänka på walet till landstingsmän samt hwilka dere wid komma att blifwa uppförda såsom kandidater m. m. m. m. J utbyte mot dylika och andra underrätteljer af allmännare egenskap, will jag försöka att befwara de förs frågningar, fom komma att till mig sramställas. Då jag likwist af flere skäl sjelf icke gerna fan anställa de eitetforskningar som erjordras, målfte jag derföre genom mwån8 wänner förskaffa mig alla upplysningar, fom äro behöfliga. Sålunda har jag erfarit, att t. f. Postmästaren lärer medgifwa hwad Poliecarpus yttrade i afscende